tidlösa klassiker och rariteter!

Laddar varukorg…

Total kr

Halo 2

Xbox

Bilder

Halo 2

Detta är en Begagnad produkt.

107 kr

Få ex i lager. Leveranstid 2-5 dagar

Produkten innehåller
  • Spel
  • Box
  • Manual
Spelet fungerar på
Fungerar till 100%

Du får 1 års garanti på alla produkter, nya och begagnade. Läs mer här.

Halo 2 is the sequel to the highly successful and critically acclaimed Halo: Combat Evolved. In Halo 2, the saga continues as Master Chief - a genetically enhanced super-soldier - is the only thing standing between the relentless Covenant and the destruction of all humankind.

* The epic story continues: Following the demise of the Covenant at Halo, the Master Chief must defy the Covenant march once more as they fast approach earths perimeter. Failure is not an option.
* Mind blowing graphics: A new graphics engine brings the Halo universe to life - dynamic lighting and shadows, sprawling rendered environments and obsessive attention to detail make this game nothing short of spectacular.
* Powerful new weapons: The Master Chief’s arsenal gets some serious new additions, many of which have been pried from the twitching claws of defeated enemies.
* More driveable vehicles: Even more ways to speed into battle or explore the games vast landscapes.
* Multiplayer on Xbox Live: Imagine the ultimate Halo experience - battles between human and Covenant forces, frenzied vehicle and infantry engagements, squad-oriented operations, real-time voice communication – and you´re getting close to picturing the multiplayer revolution on Xbox Live.
Halo 1 var för mig en riktig klassiker. Denna uppföljaren känner jag blir lite överflödig tyvärr. Visst finns det nya uppdrag att göra och multiplayer mot varandra finns det några nya banor att spela medans några är samma som i ettan. Vapnena är också samma som i ettan plus några nya dock, samma sak gäller fordonen.
En kul grej var att man kan ha ett vapen i varje hand på detta spelet.
Men överlag känns det ganska lika ettan som iallafall jag värderar högre.
Köp Halo 1 om du inte redan har det istället.
Men ett plus är grafiken och ljudeffekterna som är snäppet vassare i Halo två än ettan.

En recension av: mackanthegreat

Halo 2 är det andra spelet i Halo serien. Detta spel är ännu ett spel som är super roligt! Spela själv eller med dina vänner. Det som är helt klart bäst med Halo serien så som detta spel är att du kan spela med dina vänner i uppdragsläge eller möt dem och bevisa en gång för alla vem som är bäst. I Halo två kommer du även uppleva uppdrag där du är de onda. Använd dig av massvis av roliga vapen så som Kåpist, Raketgevär, pistoler och många fler. I Multiplayer-läget kan du bestämma vilka regler som skall gälla ute på slagfältet. Kör Pansarvagn, Militärbil med flera. Kontrollerna är sköna och lätta att lära sig.

Halo 2 är ett spel som bara måste upplevas, just nu kostar det knapp inga pengar alls. Ge det en chans, jag lovar jag har fortfarande inte ångrat mig.

Halo 2 får en 5:a för sin bra grafik och ljudeffekter samt allt annat!

En recension av: Moontown

Nu ska jag skriva en recension på X-boxets kändaste spel.
--
Övriga info:
Deta spelet är X-box spelet som har fått sålt allra mest.
Spelet utannonserades av Bungie i augusti 2002.
och släpptes till Xbox den 9 november 2004 i Nord- och Sydamerika, Asien, Australien och Nya Zeeland. I Frankrike, Belgien och Schweiz släpptes spelet den 10 november och i Japan och resten av Europa den 11
efter att ha varit under utveckling i tre år.
I februari 2006 så utannonserades Windowsversionen av Halo 2. som släpptes i slutet av maj 2007.
Spelet såldes i 2,4 miljoner kopior inom 24 timmar i Nordamerika och över fem miljoner på tre veckor runt om i världen, vilket är det mest sålda spelet till Xbox.

Uppföljare till detta spel är Halo 3.
Föregångare är Halo Combat Evolved

-
Handling:
Halo 2 fortsätter historien från det första spelet Halo: Combat Evolved.
Det här är fortsättningen på Master Cheifs coola krigsäventyr och i det här spelet får man vara en covenant vid namn The Arbiter i alla fall kommer han kallas det. Okej, man spelar i allafall som Master Cheif en cyborg som är programerad att lyda order, ibland får han egna ideer som att lämna tillbaka covenants aktiverade bomb. Sedan efter några banor får man spela som "The Arbiter"
, sen byter man karaktär mellan Master Cheif och "The Arbiter". Jag kan skriva upp några nya vapen sedan det första spelet kom ut. Här är det första SMG den nya k-pisten som man kan ha två av och ett laser svärd som man behöver i närstrid
och Brute Plasma Rifle som äger när man har två av dem, Brute Plasma Rifle är en typ av uppgradering av den vanliga Plasma Rifle. Grafiken i spelet är grym, men ibland är det lite små fel i spelet men det är bara i filmer. Och det är en grym spelkänsla för när man kommer i en strid känns det lite verkligt när man kommer med en stor fet raket kastare och spränger en hel hög med Elites. Ljudet är super bra när man går hör man fotstegen och det är grymt ljud när man skjuter. Spelet är hållbart i några 20 år sen slutar man spela. Men man tröttnar inte på några dagar iallafall.
---

Grafik:

7.9/10
Grafiken till detta spel ser bra ut på xboxet.
---

Ljud:

6.9/10
Ljudet är helt okej
---
Musik:

9.6/10
Spelet har några få "Soundtracks". När dom väl kommer känner man sig mer kraftfull.
---

Hållbarighet:

9.9/10
Spelet är väldigt roligt och har multiplayer som aldrig tar slut.
Man kan även spela Co-op.
---
Spelkänsla:
9.3
Att springa runt och skuta ner aliens känns inte så riktigt. Men man får faktiskt en realistisk känsla när man gör det. Du borde även se ficklampan hur realistisk den är. Ser exakt ut som på riktigt.
---
År 2005 släppte Bungie nio nya banor i form av tillägget Halo 2 Multiplayer Map Pack.

-----
Xbox Live:

Halo 2 var det mest spelade spelet över Xbox Live tills Gears of War släpptes.
-----
Övrigt:
Spelet syns i en scen i filmen Benknäckargänget.
---


En recension av: macymagiska112

Halo var (och är enligt min åsikt fortfarande) ett av de främsta spelen till Xbox. När en uppföljare till ett storslaget spel ska släppas ligger alltid mycket stora förväntningar och gror inuti de personers sinnen som uppskattade det föregående spelet/spelen.
Mina förväntningar var minst sagt höga när jag bokstavligen kastade i skivan i min "gamla" Xbox för att återta min kamp mot Covenant och andra otäckingar. Handlingen avslöjar jag inte gärna, men säger att den är bra.

Jag anser att grafiken är välarbetad, så pass välarbetad att spelet hade klarat sig bra med sämre grafik. Detta kan verka som ett mycket absurt uttalande, men vad jag vill förmedla är det sakliga faktum att spelet hade varit lika bra även om grafiken varit sämre än den är.
Spelets "Soundtrack" är precis som ettans mycket väl genomarbetat och musiken skapar tillsammans med de härliga vapenljuden en svårslagen stämning. Det finns många nya vapen tillsammans med några gamla. Tyvärr har mina två favorit vapen från ettan genomgått negativa förändringar. Jag nämner inte vilka det är eftersom det enbart ger dig som läsare en negativ uppfattning. Istället: Spela, upplev och skapa en egen uppfattning!

Det finns inte mycket som är dåligt med Halo 2, det påminner självklart om ettan med en del modifikationer som näst intill alla förbättrar spelet.
Till att sluta av med måste jag bara kommentera det bombastiskt roliga multiplayläget som finns. Detta spel må vara underhållande att spela ensam men i stort sett alla spel är ju roligare att spela tillsammans med kompisar. Som om det inte vore nog så har denna "Collectors Edition" en grymt snygg förpackning och en bonus DVD med lite smått och gott på.
Det finns mer att tillägga men jag tror jag stannar här.
Halo 2 bör inte läsas om, det bör upplevas och därför är detta ett solklart köp för alla som gillade ettan men även nykomlingar som inte har introducerats i Halo världen. Jag lovar att ingen blir besviken på detta storspel!

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Okej. För att inleda om det här spelet hade hetat något annat hade jag säkert gett det något högre betyg. Kanske en trea. Men nu heter det Halo 2 är uppföljaren till ett av mina personliga favoriter, någonsin oavsett format. Halo: Combat Evolved är ett av världens tio bästa spel. Det är inte bara välgjort, spännande, kul, snyggt och så vidare utan även bäst. Halo 2 hade man förstås förväntningar på. Det hade Hypats till tusen och vad kunde egentligen gå fel, Man hade lärt sig mer om Xbox och kunde göra ett roligare och snyggare spel tänkte jag. Men när spelet väl satt i min Xbox försvann allt det där positiva som jag byggt upp i min skalle.
Först nu förstog jag varför Microsot bara visat upp Xbox Live läget ur spelet. Jo för att Campaign är helt komplett mediokert. Visst det är snyggt, jag har sett snyggare men visst det är snyggt. Kontrollen är väl bra även om den har lite väl mycket "auto aim". Och spelet börjar bra, man får skydda sin bas och sedan hamnar man på jorden, underbart. Men spelet tappar av väldigt snabbt. Det som Microsoft beskrev som "att det är halo: CE fast som en ninja tusen gånger snabbare..." är helt fel. Halo 2 är segt.
Så ligger det till. Bana efter Bana springer man på en linjär bana som rent uppbyggnadsmässigt får mig att känna mig lika förutbestämd och linjär som en runda med Crash Bandicoot. Att man dessutom lätt klarar det här spelet över en kväll / natt även på flera svårighetsgrader gör mig bara besviken, det dåliga slutet som jag inte tänker avslöja även om det inte ens är värdigt att kalla det slut får mig också att må illa.

Gillar man Halo: CE bör man inte köpa Halo 2. Om man nu köper det ändå bör man aldrig gå in på Campaign utan hålla sig till Live-läget som är fullständigt underbart. Köp Halo 2 och Multiplayer Map-expansionen så kan du vara nöjd. Kanske borde nästa del i serien vara ett renodlat Xbox Live-spel, ungefär som Quake 3 var. Halo 3: Arena. Jo. Antingen det, eller så får Bungie helt enkelt ta sig i kragen och fixa till en riktigt bra story och bandesign igen.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Man kan inte direkt påstå att det kryllar av bra shooters på Xbox. Det har alltid varit PCn som dominerat Shootermarknaden. Så har det alltid varit. När Xbox skulle lanseras så köpte dock Microsoft Halo för att ge ut det som första spel till boxen, till många PC spelares stora besvikelse. Spelet blev snabbt ett av dom mest omtyckta spelen till Xboxen och givetvis var förväntan långt över skyhög när det började talas om en uppföljare. Trådar på forum överöstes av förväntansfulla Xlådeägare världen över och smarta trailers släpptes för att "hypa" spelet ytterligare. Nu är då spelet som kanske är ett av de mest efterlängtade någonsin här och alla Haloälskare blir religösa över en natt..

Nu är jag ingen stor fantast av Halo. Jag tyckte t.o.m. att ettan var ganska medioker, det ska jag erkänna och det kanske bara är bra om man ska ge uppföljaren till spelet en rättvis recension. Jag känner folk som direkt skulle ge det 5/5 och bara skrika "detta är ju bäst för det är ju Halo!!". "Vadå" säger jag och sätter mig ner i fåtöljen för att ge spelet en ärlig chans, det förtjänar det faktiskt.

Efter den mycket starka inledningen, som visar hur Master Chief tar emot folkets jubel på en rymdstation vid jorden och hur kovenanten ansvarig för misslyckandet i Halo 1 straffas som en svikare av rasens heder och sedan hur en enorm kovenantflotta bryter sig igenom försvaret runt jorden och lyckas landa på våran planet, kan man konstatera att redan här är Halo 2 bra mycket bättre än sin föregångare på många punkter.
När Master Chief sedan landar på jorden för att försvara den tillsammans med sina Marinepolare står saken klar, detta kommer bli ett riktigt episkt Sci-Fi äventyr som jag bara måste spela igenom.

Jag tänker anta att dom flesta som läser denna recension faktiskt har spelat igenom ettan så jag tänker inte bry mig om att förstöra handligen i det spelet för dom som faktiskt inte har spelat igenom det. Det får räcka med att nämna att det inkluderar ett krig om en ringformad planetliknande skapelse kallad Halo som både människan och kovenanterna vill åt. Jag tänker även sluta berätta om uppföljarens handling här och nu då spelet redan efter inledningen börjar vrida och vända sig i oväntade u-svängar som måste upplevas själv när man spelar igenom det.

Allt väl så långt. Dock är Halo fortfarande inget perfekt spel. Efter ett tag återkommer det jag hatade som pesten i ettan nämligen fantasilös och repetativ bandesign. En bit in blir det alldeles för mycket springade i dessa taffligt utformade banor. Jag pratar då alltså om många av spelets inomhusmiljöer som tycks vara "klipp & klistrade" efter varandra. Du springer igenom ett rum för att komma till ett annat som är exakt på pricken likadant för att sedan komma till ytterligare flera sådana rum. Jag var faktiskt med om att började springa åt fel håll vid flera tillfällen eftersom jag inte visste åt vilket håll jag egentligen var påväg åt efter ett par intensiva eldstrider. Detta är dock ett mycket mindre problem i 2an och jag ska inte dra ut på det mer än så.

Halo 2´s grafik och ljud är av absolut högsta kvalitét. Grafiken har välsignats med alla de senaste godisbitarna som vi lärt oss älska i moderna shooters som t.ex Doom 3. Grafiken är bländande snygg, det är bara att säga det rakt ut. Jag bugar mig för Halo 2´s grafik. Ljudet likaså. Musiken är bland det bästa jag hört i en shooter (alltså en klar förbättring från ettan). Röstskådespeleriet är ruskigt övertygande. Tyvärr har den bästa skådespelaren (Michelle Rodriguez) en på tok för liten roll i handligen. Jag hade gärna sett och hört mer från hennes karaktär i spelet då hon överglänser alla dom andra bara med det lilla hon gör.

Något som alla utvecklare av shooters till en konsoll måste dras med är kontrollerna. En shooter funkar bäst med Mus och tangentbord. Så kommer det alltid vara. Som gammal PCspelare är detta extra uppenbart för mig på alla konsollshooters jag spelar. Dock måste jag erkänna att jag kom in i kontrollerna ganska så snabbt i Halo 2. Dessutom är spelet lagom anpassat för att inte göra det för svårt för spelaren. Det kommer alltid vara klumpigare att vända sig om i en shooter med en handkontroll men här har man löst detta med klart godkänt betyg.

Ojojoj, jag har en tendens att bli väldigt långdragen med mina recensioner. Det kan straffa sig att faktiskt arbeta som recensent av spel. Ska försöka sätta stopp på mig själv och komma med nån fin slutkläm. Halo 2 har tagit bort många av ettans irritationsmoment och dessutom stoltserar det med helt lysande grafik, ljud, röster, spelbarhet och framför allt handling.

Även jag har nu blivit en Halo-fanboy och väntar febrigt efter Xbox 360 och Halo 3. Det kan dock inte bli 5/5 i betyg eftersom den jättelöjliga och urbota heldumma bandesignen fortfarande finns kvar på flera ställen.

Men Halo 2 är det enda riktiga valet om du vill ha massor av action på din Xbox.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Jag minns som om det var igår jag för första gången klarade ”The Maw” som var den sista banan på Halo.
Jag har aldrig sett ett mer adrenalin kickande slut i något spel eller film någonsin. Det kändes helt underbart att först se hela Halo sprängas sönder efter att Master Chief och Cortana överhettade ”The Pillar of Autumns” motorer och flydde till hangaren och flög iväg med strids planet efter att deras eskort blivit nerskjuten av två covenant banshees mitt framför ögonen på en, det kändes riktigt hemskt och sorgligt att bara sitta där i sin Warthog och inte kunna göra något åt saken.

Som sagt så kändes det härligt att sitta i soffan och se allt försvinna i ett nafs, tills Master Chief frågade Cortana om det var någon annan som klarade sig undan förstörelsen av Halo. Som man fruktade så svarade Cortana att det bara var de två och några transport skepp. Då bara försvann seger känslan och ersattes av sorg. Och när Master Chief sedan tog av sig hjälmen och man aldrig fick se hans ansikte så började man verkligen undra på hur han såg ut.
Så här minns jag hur slutet såg ut i Halo och nu när äntligen del två kommit ut så blev det verkligen stressigt för mig, jag skulle ju hitta någonstans att boka mitt exemplar av Halo 2. När jag nästan dött av längtan så kom äntligen mitt exemplar i brevlådan och jag satte mig på en gång vid min käraste xbox och började spela.

Den största nyheten i Halo 2 är att man nu inte spelar endast som Master Chief utan under hälften av alla uppdrag så spelar man som en Covenant Elite, men inte vilken som helst utan som den covenanten var general över hela armén på Halo. Eftersom Master Chief sprängde allt i luften så har denna stackare till general blivit en Heretic, alltså blivit torterad och utkastad ur Covenant alliansen. Men han kommer snart in i bilden igen som ”The Arbiter”, det vill säga att han är Profeternas högra hand. Men nu ska vi inte glömma bort Master Chief, när spelet börjar så befinner han sig på en rymdstation i rymdens atmosfär och har just fått sin skyddsdräkt uppgraderad och lita på mig när jag säger att man verkligen behöver den. Eftersom Covenanterna har också uppgraderat deras utrustning, nu skjuter de riktigt snabbt med sina vapen jämfört med i originalet och har nya vapen samt stora kulsprutor fast i plasma.

Om ni läste min recension av originalet så vet ni att jag klagade rätt mycket på fiendernas intelligens, men det gör jag inte nu i del två av Halo sagan. Till exempel så har alla Covenant raser samma vapen och även de har två vapen samtidigt ibland. De hoppar emot en och tar skydd lite oftare och Eliterna väntar alltid tills deras energisköld laddats upp innan de hoppar ut i striden igen, hoppar upp på lastbilar och andra objekt.
Spelets grafik är riktigt bra, påminner starkt om Metroid Prime serien och jag tror nog inte man kan få bättre grafik på xbox, åtminstånde inte särskilt mycket. Spelets kontroll är på snäppet till absolut perfekt, det är bara det att man måste hålla in X knappen när man ska ta upp vapen eller gå in i fordon och det kan gå lite små tokigt ibland. Höjdpunkten med fordon i Halo 2 är att man kan ta och kapa vartenda fordon utom transportskepp, alltså så håller man in X knappen när man är framför ett fordon och Master Chief/Arbiter hoppar upp på fordonet och så trycker man på B knappen några gånger och så slår man ihjäl föraren lite sådär snitsigt. Kapar man en pansarvagn så kan man även kasta in en granat där föraren sitter, riktigt brutalt roligt.

Alla som spelat originalet minns att det var ganska kort och som tur är så tyckte nog Bungie det också så de gjorde Halo 2 lagom långt som tur är. Jag är riktigt nöjd med Halo 2 och skulle offra min Playstation 2 för det och bara Bungie fortsätter så här med Halo serien så blir det den bästa Sci/Fi serien genom tiden.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Halo var (och är enligt min åsikt fortfarande) ett av de främsta spelen till Xbox. När en uppföljare till ett storslaget spel ska släppas ligger alltid mycket stora förväntningar och gror inuti de personers sinnen som uppskattade det föregående spelet/spelen.
Mina förväntningar var minst sagt höga när jag bokstavligen kastade i skivan i min "gamla" Xbox för att återta min kamp mot Covenant och andra otäckingar. Handlingen avslöjar jag inte gärna, men säger att den är bra.

Jag anser att grafiken är välarbetad, så pass välarbetad att spelet hade klarat sig bra med sämre grafik. Detta kan verka som ett mycket absurt uttalande, men vad jag vill förmedla är det sakliga faktum att spelet hade varit lika bra även om grafiken varit sämre än den är.
Spelets "Soundtrack" är precis som ettans mycket väl genomarbetat och musiken skapar tillsammans med de härliga vapenljuden en svårslagen stämning. Det finns många nya vapen tillsammans med några gamla. Tyvärr har mina två favorit vapen från ettan genomgått negativa förändringar. Jag nämner inte vilka det är eftersom det enbart ger dig som läsare en negativ uppfattning. Istället: Spela, upplev och skapa en egen uppfattning!

Det finns inte mycket som är dåligt med Halo 2, det påminner självklart om ettan med en del modifikationer som näst intill alla förbättrar spelet.
Till att sluta av med måste jag bara kommentera det bombastiskt roliga multiplayläget som finns. Detta spel må vara underhållande att spela ensam men i stort sett alla spel är ju roligare att spela tillsammans med kompisar. Som om det inte vore nog så har denna "Collectors Edition" en grymt snygg förpackning och en bonus DVD med lite smått och gott på.
Det finns mer att tillägga men jag tror jag stannar här.
Halo 2 bör inte läsas om, det bör upplevas och därför är detta ett solklart köp för alla som gillade ettan men även nykomlingar som inte har introducerats i Halo världen. Jag lovar att ingen blir besviken på detta storspel!

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Okej. För att inleda om det här spelet hade hetat något annat hade jag säkert gett det något högre betyg. Kanske en trea. Men nu heter det Halo 2 är uppföljaren till ett av mina personliga favoriter, någonsin oavsett format. Halo: Combat Evolved är ett av världens tio bästa spel. Det är inte bara välgjort, spännande, kul, snyggt och så vidare utan även bäst. Halo 2 hade man förstås förväntningar på. Det hade Hypats till tusen och vad kunde egentligen gå fel, Man hade lärt sig mer om Xbox och kunde göra ett roligare och snyggare spel tänkte jag. Men när spelet väl satt i min Xbox försvann allt det där positiva som jag byggt upp i min skalle.
Först nu förstog jag varför Microsot bara visat upp Xbox Live läget ur spelet. Jo för att Campaign är helt komplett mediokert. Visst det är snyggt, jag har sett snyggare men visst det är snyggt. Kontrollen är väl bra även om den har lite väl mycket "auto aim". Och spelet börjar bra, man får skydda sin bas och sedan hamnar man på jorden, underbart. Men spelet tappar av väldigt snabbt. Det som Microsoft beskrev som "att det är halo: CE fast som en ninja tusen gånger snabbare..." är helt fel. Halo 2 är segt.
Så ligger det till. Bana efter Bana springer man på en linjär bana som rent uppbyggnadsmässigt får mig att känna mig lika förutbestämd och linjär som en runda med Crash Bandicoot. Att man dessutom lätt klarar det här spelet över en kväll / natt även på flera svårighetsgrader gör mig bara besviken, det dåliga slutet som jag inte tänker avslöja även om det inte ens är värdigt att kalla det slut får mig också att må illa.

Gillar man Halo: CE bör man inte köpa Halo 2. Om man nu köper det ändå bör man aldrig gå in på Campaign utan hålla sig till Live-läget som är fullständigt underbart. Köp Halo 2 och Multiplayer Map-expansionen så kan du vara nöjd. Kanske borde nästa del i serien vara ett renodlat Xbox Live-spel, ungefär som Quake 3 var. Halo 3: Arena. Jo. Antingen det, eller så får Bungie helt enkelt ta sig i kragen och fixa till en riktigt bra story och bandesign igen.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Man kan inte direkt påstå att det kryllar av bra shooters på Xbox. Det har alltid varit PCn som dominerat Shootermarknaden. Så har det alltid varit. När Xbox skulle lanseras så köpte dock Microsoft Halo för att ge ut det som första spel till boxen, till många PC spelares stora besvikelse. Spelet blev snabbt ett av dom mest omtyckta spelen till Xboxen och givetvis var förväntan långt över skyhög när det började talas om en uppföljare. Trådar på forum överöstes av förväntansfulla Xlådeägare världen över och smarta trailers släpptes för att "hypa" spelet ytterligare. Nu är då spelet som kanske är ett av de mest efterlängtade någonsin här och alla Haloälskare blir religösa över en natt..

Nu är jag ingen stor fantast av Halo. Jag tyckte t.o.m. att ettan var ganska medioker, det ska jag erkänna och det kanske bara är bra om man ska ge uppföljaren till spelet en rättvis recension. Jag känner folk som direkt skulle ge det 5/5 och bara skrika "detta är ju bäst för det är ju Halo!!". "Vadå" säger jag och sätter mig ner i fåtöljen för att ge spelet en ärlig chans, det förtjänar det faktiskt.

Efter den mycket starka inledningen, som visar hur Master Chief tar emot folkets jubel på en rymdstation vid jorden och hur kovenanten ansvarig för misslyckandet i Halo 1 straffas som en svikare av rasens heder och sedan hur en enorm kovenantflotta bryter sig igenom försvaret runt jorden och lyckas landa på våran planet, kan man konstatera att redan här är Halo 2 bra mycket bättre än sin föregångare på många punkter.
När Master Chief sedan landar på jorden för att försvara den tillsammans med sina Marinepolare står saken klar, detta kommer bli ett riktigt episkt Sci-Fi äventyr som jag bara måste spela igenom.

Jag tänker anta att dom flesta som läser denna recension faktiskt har spelat igenom ettan så jag tänker inte bry mig om att förstöra handligen i det spelet för dom som faktiskt inte har spelat igenom det. Det får räcka med att nämna att det inkluderar ett krig om en ringformad planetliknande skapelse kallad Halo som både människan och kovenanterna vill åt. Jag tänker även sluta berätta om uppföljarens handling här och nu då spelet redan efter inledningen börjar vrida och vända sig i oväntade u-svängar som måste upplevas själv när man spelar igenom det.

Allt väl så långt. Dock är Halo fortfarande inget perfekt spel. Efter ett tag återkommer det jag hatade som pesten i ettan nämligen fantasilös och repetativ bandesign. En bit in blir det alldeles för mycket springade i dessa taffligt utformade banor. Jag pratar då alltså om många av spelets inomhusmiljöer som tycks vara "klipp & klistrade" efter varandra. Du springer igenom ett rum för att komma till ett annat som är exakt på pricken likadant för att sedan komma till ytterligare flera sådana rum. Jag var faktiskt med om att började springa åt fel håll vid flera tillfällen eftersom jag inte visste åt vilket håll jag egentligen var påväg åt efter ett par intensiva eldstrider. Detta är dock ett mycket mindre problem i 2an och jag ska inte dra ut på det mer än så.

Halo 2´s grafik och ljud är av absolut högsta kvalitét. Grafiken har välsignats med alla de senaste godisbitarna som vi lärt oss älska i moderna shooters som t.ex Doom 3. Grafiken är bländande snygg, det är bara att säga det rakt ut. Jag bugar mig för Halo 2´s grafik. Ljudet likaså. Musiken är bland det bästa jag hört i en shooter (alltså en klar förbättring från ettan). Röstskådespeleriet är ruskigt övertygande. Tyvärr har den bästa skådespelaren (Michelle Rodriguez) en på tok för liten roll i handligen. Jag hade gärna sett och hört mer från hennes karaktär i spelet då hon överglänser alla dom andra bara med det lilla hon gör.

Något som alla utvecklare av shooters till en konsoll måste dras med är kontrollerna. En shooter funkar bäst med Mus och tangentbord. Så kommer det alltid vara. Som gammal PCspelare är detta extra uppenbart för mig på alla konsollshooters jag spelar. Dock måste jag erkänna att jag kom in i kontrollerna ganska så snabbt i Halo 2. Dessutom är spelet lagom anpassat för att inte göra det för svårt för spelaren. Det kommer alltid vara klumpigare att vända sig om i en shooter med en handkontroll men här har man löst detta med klart godkänt betyg.

Ojojoj, jag har en tendens att bli väldigt långdragen med mina recensioner. Det kan straffa sig att faktiskt arbeta som recensent av spel. Ska försöka sätta stopp på mig själv och komma med nån fin slutkläm. Halo 2 har tagit bort många av ettans irritationsmoment och dessutom stoltserar det med helt lysande grafik, ljud, röster, spelbarhet och framför allt handling.

Även jag har nu blivit en Halo-fanboy och väntar febrigt efter Xbox 360 och Halo 3. Det kan dock inte bli 5/5 i betyg eftersom den jättelöjliga och urbota heldumma bandesignen fortfarande finns kvar på flera ställen.

Men Halo 2 är det enda riktiga valet om du vill ha massor av action på din Xbox.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Jag minns som om det var igår jag för första gången klarade ”The Maw” som var den sista banan på Halo.
Jag har aldrig sett ett mer adrenalin kickande slut i något spel eller film någonsin. Det kändes helt underbart att först se hela Halo sprängas sönder efter att Master Chief och Cortana överhettade ”The Pillar of Autumns” motorer och flydde till hangaren och flög iväg med strids planet efter att deras eskort blivit nerskjuten av två covenant banshees mitt framför ögonen på en, det kändes riktigt hemskt och sorgligt att bara sitta där i sin Warthog och inte kunna göra något åt saken.

Som sagt så kändes det härligt att sitta i soffan och se allt försvinna i ett nafs, tills Master Chief frågade Cortana om det var någon annan som klarade sig undan förstörelsen av Halo. Som man fruktade så svarade Cortana att det bara var de två och några transport skepp. Då bara försvann seger känslan och ersattes av sorg. Och när Master Chief sedan tog av sig hjälmen och man aldrig fick se hans ansikte så började man verkligen undra på hur han såg ut.
Så här minns jag hur slutet såg ut i Halo och nu när äntligen del två kommit ut så blev det verkligen stressigt för mig, jag skulle ju hitta någonstans att boka mitt exemplar av Halo 2. När jag nästan dött av längtan så kom äntligen mitt exemplar i brevlådan och jag satte mig på en gång vid min käraste xbox och började spela.

Den största nyheten i Halo 2 är att man nu inte spelar endast som Master Chief utan under hälften av alla uppdrag så spelar man som en Covenant Elite, men inte vilken som helst utan som den covenanten var general över hela armén på Halo. Eftersom Master Chief sprängde allt i luften så har denna stackare till general blivit en Heretic, alltså blivit torterad och utkastad ur Covenant alliansen. Men han kommer snart in i bilden igen som ”The Arbiter”, det vill säga att han är Profeternas högra hand. Men nu ska vi inte glömma bort Master Chief, när spelet börjar så befinner han sig på en rymdstation i rymdens atmosfär och har just fått sin skyddsdräkt uppgraderad och lita på mig när jag säger att man verkligen behöver den. Eftersom Covenanterna har också uppgraderat deras utrustning, nu skjuter de riktigt snabbt med sina vapen jämfört med i originalet och har nya vapen samt stora kulsprutor fast i plasma.

Om ni läste min recension av originalet så vet ni att jag klagade rätt mycket på fiendernas intelligens, men det gör jag inte nu i del två av Halo sagan. Till exempel så har alla Covenant raser samma vapen och även de har två vapen samtidigt ibland. De hoppar emot en och tar skydd lite oftare och Eliterna väntar alltid tills deras energisköld laddats upp innan de hoppar ut i striden igen, hoppar upp på lastbilar och andra objekt.
Spelets grafik är riktigt bra, påminner starkt om Metroid Prime serien och jag tror nog inte man kan få bättre grafik på xbox, åtminstånde inte särskilt mycket. Spelets kontroll är på snäppet till absolut perfekt, det är bara det att man måste hålla in X knappen när man ska ta upp vapen eller gå in i fordon och det kan gå lite små tokigt ibland. Höjdpunkten med fordon i Halo 2 är att man kan ta och kapa vartenda fordon utom transportskepp, alltså så håller man in X knappen när man är framför ett fordon och Master Chief/Arbiter hoppar upp på fordonet och så trycker man på B knappen några gånger och så slår man ihjäl föraren lite sådär snitsigt. Kapar man en pansarvagn så kan man även kasta in en granat där föraren sitter, riktigt brutalt roligt.

Alla som spelat originalet minns att det var ganska kort och som tur är så tyckte nog Bungie det också så de gjorde Halo 2 lagom långt som tur är. Jag är riktigt nöjd med Halo 2 och skulle offra min Playstation 2 för det och bara Bungie fortsätter så här med Halo serien så blir det den bästa Sci/Fi serien genom tiden.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Halo var (och är enligt min åsikt fortfarande) ett av de främsta spelen till Xbox. När en uppföljare till ett storslaget spel ska släppas ligger alltid mycket stora förväntningar och gror inuti de personers sinnen som uppskattade det föregående spelet/spelen.
Mina förväntningar var minst sagt höga när jag bokstavligen kastade i skivan i min "gamla" Xbox för att återta min kamp mot Covenant och andra otäckingar. Handlingen avslöjar jag inte gärna, men säger att den är bra.

Jag anser att grafiken är välarbetad, så pass välarbetad att spelet hade klarat sig bra med sämre grafik. Detta kan verka som ett mycket absurt uttalande, men vad jag vill förmedla är det sakliga faktum att spelet hade varit lika bra även om grafiken varit sämre än den är.
Spelets "Soundtrack" är precis som ettans mycket väl genomarbetat och musiken skapar tillsammans med de härliga vapenljuden en svårslagen stämning. Det finns många nya vapen tillsammans med några gamla. Tyvärr har mina två favorit vapen från ettan genomgått negativa förändringar. Jag nämner inte vilka det är eftersom det enbart ger dig som läsare en negativ uppfattning. Istället: Spela, upplev och skapa en egen uppfattning!

Det finns inte mycket som är dåligt med Halo 2, det påminner självklart om ettan med en del modifikationer som näst intill alla förbättrar spelet.
Till att sluta av med måste jag bara kommentera det bombastiskt roliga multiplayläget som finns. Detta spel må vara underhållande att spela ensam men i stort sett alla spel är ju roligare att spela tillsammans med kompisar. Som om det inte vore nog så har denna "Collectors Edition" en grymt snygg förpackning och en bonus DVD med lite smått och gott på.
Det finns mer att tillägga men jag tror jag stannar här.
Halo 2 bör inte läsas om, det bör upplevas och därför är detta ett solklart köp för alla som gillade ettan men även nykomlingar som inte har introducerats i Halo världen. Jag lovar att ingen blir besviken på detta storspel!

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Okej. För att inleda om det här spelet hade hetat något annat hade jag säkert gett det något högre betyg. Kanske en trea. Men nu heter det Halo 2 är uppföljaren till ett av mina personliga favoriter, någonsin oavsett format. Halo: Combat Evolved är ett av världens tio bästa spel. Det är inte bara välgjort, spännande, kul, snyggt och så vidare utan även bäst. Halo 2 hade man förstås förväntningar på. Det hade Hypats till tusen och vad kunde egentligen gå fel, Man hade lärt sig mer om Xbox och kunde göra ett roligare och snyggare spel tänkte jag. Men när spelet väl satt i min Xbox försvann allt det där positiva som jag byggt upp i min skalle.
Först nu förstog jag varför Microsot bara visat upp Xbox Live läget ur spelet. Jo för att Campaign är helt komplett mediokert. Visst det är snyggt, jag har sett snyggare men visst det är snyggt. Kontrollen är väl bra även om den har lite väl mycket "auto aim". Och spelet börjar bra, man får skydda sin bas och sedan hamnar man på jorden, underbart. Men spelet tappar av väldigt snabbt. Det som Microsoft beskrev som "att det är halo: CE fast som en ninja tusen gånger snabbare..." är helt fel. Halo 2 är segt.
Så ligger det till. Bana efter Bana springer man på en linjär bana som rent uppbyggnadsmässigt får mig att känna mig lika förutbestämd och linjär som en runda med Crash Bandicoot. Att man dessutom lätt klarar det här spelet över en kväll / natt även på flera svårighetsgrader gör mig bara besviken, det dåliga slutet som jag inte tänker avslöja även om det inte ens är värdigt att kalla det slut får mig också att må illa.

Gillar man Halo: CE bör man inte köpa Halo 2. Om man nu köper det ändå bör man aldrig gå in på Campaign utan hålla sig till Live-läget som är fullständigt underbart. Köp Halo 2 och Multiplayer Map-expansionen så kan du vara nöjd. Kanske borde nästa del i serien vara ett renodlat Xbox Live-spel, ungefär som Quake 3 var. Halo 3: Arena. Jo. Antingen det, eller så får Bungie helt enkelt ta sig i kragen och fixa till en riktigt bra story och bandesign igen.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Man kan inte direkt påstå att det kryllar av bra shooters på Xbox. Det har alltid varit PCn som dominerat Shootermarknaden. Så har det alltid varit. När Xbox skulle lanseras så köpte dock Microsoft Halo för att ge ut det som första spel till boxen, till många PC spelares stora besvikelse. Spelet blev snabbt ett av dom mest omtyckta spelen till Xboxen och givetvis var förväntan långt över skyhög när det började talas om en uppföljare. Trådar på forum överöstes av förväntansfulla Xlådeägare världen över och smarta trailers släpptes för att "hypa" spelet ytterligare. Nu är då spelet som kanske är ett av de mest efterlängtade någonsin här och alla Haloälskare blir religösa över en natt..

Nu är jag ingen stor fantast av Halo. Jag tyckte t.o.m. att ettan var ganska medioker, det ska jag erkänna och det kanske bara är bra om man ska ge uppföljaren till spelet en rättvis recension. Jag känner folk som direkt skulle ge det 5/5 och bara skrika "detta är ju bäst för det är ju Halo!!". "Vadå" säger jag och sätter mig ner i fåtöljen för att ge spelet en ärlig chans, det förtjänar det faktiskt.

Efter den mycket starka inledningen, som visar hur Master Chief tar emot folkets jubel på en rymdstation vid jorden och hur kovenanten ansvarig för misslyckandet i Halo 1 straffas som en svikare av rasens heder och sedan hur en enorm kovenantflotta bryter sig igenom försvaret runt jorden och lyckas landa på våran planet, kan man konstatera att redan här är Halo 2 bra mycket bättre än sin föregångare på många punkter.
När Master Chief sedan landar på jorden för att försvara den tillsammans med sina Marinepolare står saken klar, detta kommer bli ett riktigt episkt Sci-Fi äventyr som jag bara måste spela igenom.

Jag tänker anta att dom flesta som läser denna recension faktiskt har spelat igenom ettan så jag tänker inte bry mig om att förstöra handligen i det spelet för dom som faktiskt inte har spelat igenom det. Det får räcka med att nämna att det inkluderar ett krig om en ringformad planetliknande skapelse kallad Halo som både människan och kovenanterna vill åt. Jag tänker även sluta berätta om uppföljarens handling här och nu då spelet redan efter inledningen börjar vrida och vända sig i oväntade u-svängar som måste upplevas själv när man spelar igenom det.

Allt väl så långt. Dock är Halo fortfarande inget perfekt spel. Efter ett tag återkommer det jag hatade som pesten i ettan nämligen fantasilös och repetativ bandesign. En bit in blir det alldeles för mycket springade i dessa taffligt utformade banor. Jag pratar då alltså om många av spelets inomhusmiljöer som tycks vara "klipp & klistrade" efter varandra. Du springer igenom ett rum för att komma till ett annat som är exakt på pricken likadant för att sedan komma till ytterligare flera sådana rum. Jag var faktiskt med om att började springa åt fel håll vid flera tillfällen eftersom jag inte visste åt vilket håll jag egentligen var påväg åt efter ett par intensiva eldstrider. Detta är dock ett mycket mindre problem i 2an och jag ska inte dra ut på det mer än så.

Halo 2´s grafik och ljud är av absolut högsta kvalitét. Grafiken har välsignats med alla de senaste godisbitarna som vi lärt oss älska i moderna shooters som t.ex Doom 3. Grafiken är bländande snygg, det är bara att säga det rakt ut. Jag bugar mig för Halo 2´s grafik. Ljudet likaså. Musiken är bland det bästa jag hört i en shooter (alltså en klar förbättring från ettan). Röstskådespeleriet är ruskigt övertygande. Tyvärr har den bästa skådespelaren (Michelle Rodriguez) en på tok för liten roll i handligen. Jag hade gärna sett och hört mer från hennes karaktär i spelet då hon överglänser alla dom andra bara med det lilla hon gör.

Något som alla utvecklare av shooters till en konsoll måste dras med är kontrollerna. En shooter funkar bäst med Mus och tangentbord. Så kommer det alltid vara. Som gammal PCspelare är detta extra uppenbart för mig på alla konsollshooters jag spelar. Dock måste jag erkänna att jag kom in i kontrollerna ganska så snabbt i Halo 2. Dessutom är spelet lagom anpassat för att inte göra det för svårt för spelaren. Det kommer alltid vara klumpigare att vända sig om i en shooter med en handkontroll men här har man löst detta med klart godkänt betyg.

Ojojoj, jag har en tendens att bli väldigt långdragen med mina recensioner. Det kan straffa sig att faktiskt arbeta som recensent av spel. Ska försöka sätta stopp på mig själv och komma med nån fin slutkläm. Halo 2 har tagit bort många av ettans irritationsmoment och dessutom stoltserar det med helt lysande grafik, ljud, röster, spelbarhet och framför allt handling.

Även jag har nu blivit en Halo-fanboy och väntar febrigt efter Xbox 360 och Halo 3. Det kan dock inte bli 5/5 i betyg eftersom den jättelöjliga och urbota heldumma bandesignen fortfarande finns kvar på flera ställen.

Men Halo 2 är det enda riktiga valet om du vill ha massor av action på din Xbox.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Jag minns som om det var igår jag för första gången klarade ”The Maw” som var den sista banan på Halo.
Jag har aldrig sett ett mer adrenalin kickande slut i något spel eller film någonsin. Det kändes helt underbart att först se hela Halo sprängas sönder efter att Master Chief och Cortana överhettade ”The Pillar of Autumns” motorer och flydde till hangaren och flög iväg med strids planet efter att deras eskort blivit nerskjuten av två covenant banshees mitt framför ögonen på en, det kändes riktigt hemskt och sorgligt att bara sitta där i sin Warthog och inte kunna göra något åt saken.

Som sagt så kändes det härligt att sitta i soffan och se allt försvinna i ett nafs, tills Master Chief frågade Cortana om det var någon annan som klarade sig undan förstörelsen av Halo. Som man fruktade så svarade Cortana att det bara var de två och några transport skepp. Då bara försvann seger känslan och ersattes av sorg. Och när Master Chief sedan tog av sig hjälmen och man aldrig fick se hans ansikte så började man verkligen undra på hur han såg ut.
Så här minns jag hur slutet såg ut i Halo och nu när äntligen del två kommit ut så blev det verkligen stressigt för mig, jag skulle ju hitta någonstans att boka mitt exemplar av Halo 2. När jag nästan dött av längtan så kom äntligen mitt exemplar i brevlådan och jag satte mig på en gång vid min käraste xbox och började spela.

Den största nyheten i Halo 2 är att man nu inte spelar endast som Master Chief utan under hälften av alla uppdrag så spelar man som en Covenant Elite, men inte vilken som helst utan som den covenanten var general över hela armén på Halo. Eftersom Master Chief sprängde allt i luften så har denna stackare till general blivit en Heretic, alltså blivit torterad och utkastad ur Covenant alliansen. Men han kommer snart in i bilden igen som ”The Arbiter”, det vill säga att han är Profeternas högra hand. Men nu ska vi inte glömma bort Master Chief, när spelet börjar så befinner han sig på en rymdstation i rymdens atmosfär och har just fått sin skyddsdräkt uppgraderad och lita på mig när jag säger att man verkligen behöver den. Eftersom Covenanterna har också uppgraderat deras utrustning, nu skjuter de riktigt snabbt med sina vapen jämfört med i originalet och har nya vapen samt stora kulsprutor fast i plasma.

Om ni läste min recension av originalet så vet ni att jag klagade rätt mycket på fiendernas intelligens, men det gör jag inte nu i del två av Halo sagan. Till exempel så har alla Covenant raser samma vapen och även de har två vapen samtidigt ibland. De hoppar emot en och tar skydd lite oftare och Eliterna väntar alltid tills deras energisköld laddats upp innan de hoppar ut i striden igen, hoppar upp på lastbilar och andra objekt.
Spelets grafik är riktigt bra, påminner starkt om Metroid Prime serien och jag tror nog inte man kan få bättre grafik på xbox, åtminstånde inte särskilt mycket. Spelets kontroll är på snäppet till absolut perfekt, det är bara det att man måste hålla in X knappen när man ska ta upp vapen eller gå in i fordon och det kan gå lite små tokigt ibland. Höjdpunkten med fordon i Halo 2 är att man kan ta och kapa vartenda fordon utom transportskepp, alltså så håller man in X knappen när man är framför ett fordon och Master Chief/Arbiter hoppar upp på fordonet och så trycker man på B knappen några gånger och så slår man ihjäl föraren lite sådär snitsigt. Kapar man en pansarvagn så kan man även kasta in en granat där föraren sitter, riktigt brutalt roligt.

Alla som spelat originalet minns att det var ganska kort och som tur är så tyckte nog Bungie det också så de gjorde Halo 2 lagom långt som tur är. Jag är riktigt nöjd med Halo 2 och skulle offra min Playstation 2 för det och bara Bungie fortsätter så här med Halo serien så blir det den bästa Sci/Fi serien genom tiden.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Halo var (och är enligt min åsikt fortfarande) ett av de främsta spelen till Xbox. När en uppföljare till ett storslaget spel ska släppas ligger alltid mycket stora förväntningar och gror inuti de personers sinnen som uppskattade det föregående spelet/spelen.
Mina förväntningar var minst sagt höga när jag bokstavligen kastade i skivan i min "gamla" Xbox för att återta min kamp mot Covenant och andra otäckingar. Handlingen avslöjar jag inte gärna, men säger att den är bra.

Jag anser att grafiken är välarbetad, så pass välarbetad att spelet hade klarat sig bra med sämre grafik. Detta kan verka som ett mycket absurt uttalande, men vad jag vill förmedla är det sakliga faktum att spelet hade varit lika bra även om grafiken varit sämre än den är.
Spelets "Soundtrack" är precis som ettans mycket väl genomarbetat och musiken skapar tillsammans med de härliga vapenljuden en svårslagen stämning. Det finns många nya vapen tillsammans med några gamla. Tyvärr har mina två favorit vapen från ettan genomgått negativa förändringar. Jag nämner inte vilka det är eftersom det enbart ger dig som läsare en negativ uppfattning. Istället: Spela, upplev och skapa en egen uppfattning!

Det finns inte mycket som är dåligt med Halo 2, det påminner självklart om ettan med en del modifikationer som näst intill alla förbättrar spelet.
Till att sluta av med måste jag bara kommentera det bombastiskt roliga multiplayläget som finns. Detta spel må vara underhållande att spela ensam men i stort sett alla spel är ju roligare att spela tillsammans med kompisar. Som om det inte vore nog så har denna "Collectors Edition" en grymt snygg förpackning och en bonus DVD med lite smått och gott på.
Det finns mer att tillägga men jag tror jag stannar här.
Halo 2 bör inte läsas om, det bör upplevas och därför är detta ett solklart köp för alla som gillade ettan men även nykomlingar som inte har introducerats i Halo världen. Jag lovar att ingen blir besviken på detta storspel!

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Okej. För att inleda om det här spelet hade hetat något annat hade jag säkert gett det något högre betyg. Kanske en trea. Men nu heter det Halo 2 är uppföljaren till ett av mina personliga favoriter, någonsin oavsett format. Halo: Combat Evolved är ett av världens tio bästa spel. Det är inte bara välgjort, spännande, kul, snyggt och så vidare utan även bäst. Halo 2 hade man förstås förväntningar på. Det hade Hypats till tusen och vad kunde egentligen gå fel, Man hade lärt sig mer om Xbox och kunde göra ett roligare och snyggare spel tänkte jag. Men när spelet väl satt i min Xbox försvann allt det där positiva som jag byggt upp i min skalle.
Först nu förstog jag varför Microsot bara visat upp Xbox Live läget ur spelet. Jo för att Campaign är helt komplett mediokert. Visst det är snyggt, jag har sett snyggare men visst det är snyggt. Kontrollen är väl bra även om den har lite väl mycket "auto aim". Och spelet börjar bra, man får skydda sin bas och sedan hamnar man på jorden, underbart. Men spelet tappar av väldigt snabbt. Det som Microsoft beskrev som "att det är halo: CE fast som en ninja tusen gånger snabbare..." är helt fel. Halo 2 är segt.
Så ligger det till. Bana efter Bana springer man på en linjär bana som rent uppbyggnadsmässigt får mig att känna mig lika förutbestämd och linjär som en runda med Crash Bandicoot. Att man dessutom lätt klarar det här spelet över en kväll / natt även på flera svårighetsgrader gör mig bara besviken, det dåliga slutet som jag inte tänker avslöja även om det inte ens är värdigt att kalla det slut får mig också att må illa.

Gillar man Halo: CE bör man inte köpa Halo 2. Om man nu köper det ändå bör man aldrig gå in på Campaign utan hålla sig till Live-läget som är fullständigt underbart. Köp Halo 2 och Multiplayer Map-expansionen så kan du vara nöjd. Kanske borde nästa del i serien vara ett renodlat Xbox Live-spel, ungefär som Quake 3 var. Halo 3: Arena. Jo. Antingen det, eller så får Bungie helt enkelt ta sig i kragen och fixa till en riktigt bra story och bandesign igen.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Man kan inte direkt påstå att det kryllar av bra shooters på Xbox. Det har alltid varit PCn som dominerat Shootermarknaden. Så har det alltid varit. När Xbox skulle lanseras så köpte dock Microsoft Halo för att ge ut det som första spel till boxen, till många PC spelares stora besvikelse. Spelet blev snabbt ett av dom mest omtyckta spelen till Xboxen och givetvis var förväntan långt över skyhög när det började talas om en uppföljare. Trådar på forum överöstes av förväntansfulla Xlådeägare världen över och smarta trailers släpptes för att "hypa" spelet ytterligare. Nu är då spelet som kanske är ett av de mest efterlängtade någonsin här och alla Haloälskare blir religösa över en natt..

Nu är jag ingen stor fantast av Halo. Jag tyckte t.o.m. att ettan var ganska medioker, det ska jag erkänna och det kanske bara är bra om man ska ge uppföljaren till spelet en rättvis recension. Jag känner folk som direkt skulle ge det 5/5 och bara skrika "detta är ju bäst för det är ju Halo!!". "Vadå" säger jag och sätter mig ner i fåtöljen för att ge spelet en ärlig chans, det förtjänar det faktiskt.

Efter den mycket starka inledningen, som visar hur Master Chief tar emot folkets jubel på en rymdstation vid jorden och hur kovenanten ansvarig för misslyckandet i Halo 1 straffas som en svikare av rasens heder och sedan hur en enorm kovenantflotta bryter sig igenom försvaret runt jorden och lyckas landa på våran planet, kan man konstatera att redan här är Halo 2 bra mycket bättre än sin föregångare på många punkter.
När Master Chief sedan landar på jorden för att försvara den tillsammans med sina Marinepolare står saken klar, detta kommer bli ett riktigt episkt Sci-Fi äventyr som jag bara måste spela igenom.

Jag tänker anta att dom flesta som läser denna recension faktiskt har spelat igenom ettan så jag tänker inte bry mig om att förstöra handligen i det spelet för dom som faktiskt inte har spelat igenom det. Det får räcka med att nämna att det inkluderar ett krig om en ringformad planetliknande skapelse kallad Halo som både människan och kovenanterna vill åt. Jag tänker även sluta berätta om uppföljarens handling här och nu då spelet redan efter inledningen börjar vrida och vända sig i oväntade u-svängar som måste upplevas själv när man spelar igenom det.

Allt väl så långt. Dock är Halo fortfarande inget perfekt spel. Efter ett tag återkommer det jag hatade som pesten i ettan nämligen fantasilös och repetativ bandesign. En bit in blir det alldeles för mycket springade i dessa taffligt utformade banor. Jag pratar då alltså om många av spelets inomhusmiljöer som tycks vara "klipp & klistrade" efter varandra. Du springer igenom ett rum för att komma till ett annat som är exakt på pricken likadant för att sedan komma till ytterligare flera sådana rum. Jag var faktiskt med om att började springa åt fel håll vid flera tillfällen eftersom jag inte visste åt vilket håll jag egentligen var påväg åt efter ett par intensiva eldstrider. Detta är dock ett mycket mindre problem i 2an och jag ska inte dra ut på det mer än så.

Halo 2´s grafik och ljud är av absolut högsta kvalitét. Grafiken har välsignats med alla de senaste godisbitarna som vi lärt oss älska i moderna shooters som t.ex Doom 3. Grafiken är bländande snygg, det är bara att säga det rakt ut. Jag bugar mig för Halo 2´s grafik. Ljudet likaså. Musiken är bland det bästa jag hört i en shooter (alltså en klar förbättring från ettan). Röstskådespeleriet är ruskigt övertygande. Tyvärr har den bästa skådespelaren (Michelle Rodriguez) en på tok för liten roll i handligen. Jag hade gärna sett och hört mer från hennes karaktär i spelet då hon överglänser alla dom andra bara med det lilla hon gör.

Något som alla utvecklare av shooters till en konsoll måste dras med är kontrollerna. En shooter funkar bäst med Mus och tangentbord. Så kommer det alltid vara. Som gammal PCspelare är detta extra uppenbart för mig på alla konsollshooters jag spelar. Dock måste jag erkänna att jag kom in i kontrollerna ganska så snabbt i Halo 2. Dessutom är spelet lagom anpassat för att inte göra det för svårt för spelaren. Det kommer alltid vara klumpigare att vända sig om i en shooter med en handkontroll men här har man löst detta med klart godkänt betyg.

Ojojoj, jag har en tendens att bli väldigt långdragen med mina recensioner. Det kan straffa sig att faktiskt arbeta som recensent av spel. Ska försöka sätta stopp på mig själv och komma med nån fin slutkläm. Halo 2 har tagit bort många av ettans irritationsmoment och dessutom stoltserar det med helt lysande grafik, ljud, röster, spelbarhet och framför allt handling.

Även jag har nu blivit en Halo-fanboy och väntar febrigt efter Xbox 360 och Halo 3. Det kan dock inte bli 5/5 i betyg eftersom den jättelöjliga och urbota heldumma bandesignen fortfarande finns kvar på flera ställen.

Men Halo 2 är det enda riktiga valet om du vill ha massor av action på din Xbox.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Jag minns som om det var igår jag för första gången klarade ”The Maw” som var den sista banan på Halo.
Jag har aldrig sett ett mer adrenalin kickande slut i något spel eller film någonsin. Det kändes helt underbart att först se hela Halo sprängas sönder efter att Master Chief och Cortana överhettade ”The Pillar of Autumns” motorer och flydde till hangaren och flög iväg med strids planet efter att deras eskort blivit nerskjuten av två covenant banshees mitt framför ögonen på en, det kändes riktigt hemskt och sorgligt att bara sitta där i sin Warthog och inte kunna göra något åt saken.

Som sagt så kändes det härligt att sitta i soffan och se allt försvinna i ett nafs, tills Master Chief frågade Cortana om det var någon annan som klarade sig undan förstörelsen av Halo. Som man fruktade så svarade Cortana att det bara var de två och några transport skepp. Då bara försvann seger känslan och ersattes av sorg. Och när Master Chief sedan tog av sig hjälmen och man aldrig fick se hans ansikte så började man verkligen undra på hur han såg ut.
Så här minns jag hur slutet såg ut i Halo och nu när äntligen del två kommit ut så blev det verkligen stressigt för mig, jag skulle ju hitta någonstans att boka mitt exemplar av Halo 2. När jag nästan dött av längtan så kom äntligen mitt exemplar i brevlådan och jag satte mig på en gång vid min käraste xbox och började spela.

Den största nyheten i Halo 2 är att man nu inte spelar endast som Master Chief utan under hälften av alla uppdrag så spelar man som en Covenant Elite, men inte vilken som helst utan som den covenanten var general över hela armén på Halo. Eftersom Master Chief sprängde allt i luften så har denna stackare till general blivit en Heretic, alltså blivit torterad och utkastad ur Covenant alliansen. Men han kommer snart in i bilden igen som ”The Arbiter”, det vill säga att han är Profeternas högra hand. Men nu ska vi inte glömma bort Master Chief, när spelet börjar så befinner han sig på en rymdstation i rymdens atmosfär och har just fått sin skyddsdräkt uppgraderad och lita på mig när jag säger att man verkligen behöver den. Eftersom Covenanterna har också uppgraderat deras utrustning, nu skjuter de riktigt snabbt med sina vapen jämfört med i originalet och har nya vapen samt stora kulsprutor fast i plasma.

Om ni läste min recension av originalet så vet ni att jag klagade rätt mycket på fiendernas intelligens, men det gör jag inte nu i del två av Halo sagan. Till exempel så har alla Covenant raser samma vapen och även de har två vapen samtidigt ibland. De hoppar emot en och tar skydd lite oftare och Eliterna väntar alltid tills deras energisköld laddats upp innan de hoppar ut i striden igen, hoppar upp på lastbilar och andra objekt.
Spelets grafik är riktigt bra, påminner starkt om Metroid Prime serien och jag tror nog inte man kan få bättre grafik på xbox, åtminstånde inte särskilt mycket. Spelets kontroll är på snäppet till absolut perfekt, det är bara det att man måste hålla in X knappen när man ska ta upp vapen eller gå in i fordon och det kan gå lite små tokigt ibland. Höjdpunkten med fordon i Halo 2 är att man kan ta och kapa vartenda fordon utom transportskepp, alltså så håller man in X knappen när man är framför ett fordon och Master Chief/Arbiter hoppar upp på fordonet och så trycker man på B knappen några gånger och så slår man ihjäl föraren lite sådär snitsigt. Kapar man en pansarvagn så kan man även kasta in en granat där föraren sitter, riktigt brutalt roligt.

Alla som spelat originalet minns att det var ganska kort och som tur är så tyckte nog Bungie det också så de gjorde Halo 2 lagom långt som tur är. Jag är riktigt nöjd med Halo 2 och skulle offra min Playstation 2 för det och bara Bungie fortsätter så här med Halo serien så blir det den bästa Sci/Fi serien genom tiden.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Halo var (och är enligt min åsikt fortfarande) ett av de främsta spelen till Xbox. När en uppföljare till ett storslaget spel ska släppas ligger alltid mycket stora förväntningar och gror inuti de personers sinnen som uppskattade det föregående spelet/spelen.
Mina förväntningar var minst sagt höga när jag bokstavligen kastade i skivan i min "gamla" Xbox för att återta min kamp mot Covenant och andra otäckingar. Handlingen avslöjar jag inte gärna, men säger att den är bra.

Jag anser att grafiken är välarbetad, så pass välarbetad att spelet hade klarat sig bra med sämre grafik. Detta kan verka som ett mycket absurt uttalande, men vad jag vill förmedla är det sakliga faktum att spelet hade varit lika bra även om grafiken varit sämre än den är.
Spelets "Soundtrack" är precis som ettans mycket väl genomarbetat och musiken skapar tillsammans med de härliga vapenljuden en svårslagen stämning. Det finns många nya vapen tillsammans med några gamla. Tyvärr har mina två favorit vapen från ettan genomgått negativa förändringar. Jag nämner inte vilka det är eftersom det enbart ger dig som läsare en negativ uppfattning. Istället: Spela, upplev och skapa en egen uppfattning!

Det finns inte mycket som är dåligt med Halo 2, det påminner självklart om ettan med en del modifikationer som näst intill alla förbättrar spelet.
Till att sluta av med måste jag bara kommentera det bombastiskt roliga multiplayläget som finns. Detta spel må vara underhållande att spela ensam men i stort sett alla spel är ju roligare att spela tillsammans med kompisar. Som om det inte vore nog så har denna "Collectors Edition" en grymt snygg förpackning och en bonus DVD med lite smått och gott på.
Det finns mer att tillägga men jag tror jag stannar här.
Halo 2 bör inte läsas om, det bör upplevas och därför är detta ett solklart köp för alla som gillade ettan men även nykomlingar som inte har introducerats i Halo världen. Jag lovar att ingen blir besviken på detta storspel!

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Okej. För att inleda om det här spelet hade hetat något annat hade jag säkert gett det något högre betyg. Kanske en trea. Men nu heter det Halo 2 är uppföljaren till ett av mina personliga favoriter, någonsin oavsett format. Halo: Combat Evolved är ett av världens tio bästa spel. Det är inte bara välgjort, spännande, kul, snyggt och så vidare utan även bäst. Halo 2 hade man förstås förväntningar på. Det hade Hypats till tusen och vad kunde egentligen gå fel, Man hade lärt sig mer om Xbox och kunde göra ett roligare och snyggare spel tänkte jag. Men när spelet väl satt i min Xbox försvann allt det där positiva som jag byggt upp i min skalle.
Först nu förstog jag varför Microsot bara visat upp Xbox Live läget ur spelet. Jo för att Campaign är helt komplett mediokert. Visst det är snyggt, jag har sett snyggare men visst det är snyggt. Kontrollen är väl bra även om den har lite väl mycket "auto aim". Och spelet börjar bra, man får skydda sin bas och sedan hamnar man på jorden, underbart. Men spelet tappar av väldigt snabbt. Det som Microsoft beskrev som "att det är halo: CE fast som en ninja tusen gånger snabbare..." är helt fel. Halo 2 är segt.
Så ligger det till. Bana efter Bana springer man på en linjär bana som rent uppbyggnadsmässigt får mig att känna mig lika förutbestämd och linjär som en runda med Crash Bandicoot. Att man dessutom lätt klarar det här spelet över en kväll / natt även på flera svårighetsgrader gör mig bara besviken, det dåliga slutet som jag inte tänker avslöja även om det inte ens är värdigt att kalla det slut får mig också att må illa.

Gillar man Halo: CE bör man inte köpa Halo 2. Om man nu köper det ändå bör man aldrig gå in på Campaign utan hålla sig till Live-läget som är fullständigt underbart. Köp Halo 2 och Multiplayer Map-expansionen så kan du vara nöjd. Kanske borde nästa del i serien vara ett renodlat Xbox Live-spel, ungefär som Quake 3 var. Halo 3: Arena. Jo. Antingen det, eller så får Bungie helt enkelt ta sig i kragen och fixa till en riktigt bra story och bandesign igen.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Man kan inte direkt påstå att det kryllar av bra shooters på Xbox. Det har alltid varit PCn som dominerat Shootermarknaden. Så har det alltid varit. När Xbox skulle lanseras så köpte dock Microsoft Halo för att ge ut det som första spel till boxen, till många PC spelares stora besvikelse. Spelet blev snabbt ett av dom mest omtyckta spelen till Xboxen och givetvis var förväntan långt över skyhög när det började talas om en uppföljare. Trådar på forum överöstes av förväntansfulla Xlådeägare världen över och smarta trailers släpptes för att "hypa" spelet ytterligare. Nu är då spelet som kanske är ett av de mest efterlängtade någonsin här och alla Haloälskare blir religösa över en natt..

Nu är jag ingen stor fantast av Halo. Jag tyckte t.o.m. att ettan var ganska medioker, det ska jag erkänna och det kanske bara är bra om man ska ge uppföljaren till spelet en rättvis recension. Jag känner folk som direkt skulle ge det 5/5 och bara skrika "detta är ju bäst för det är ju Halo!!". "Vadå" säger jag och sätter mig ner i fåtöljen för att ge spelet en ärlig chans, det förtjänar det faktiskt.

Efter den mycket starka inledningen, som visar hur Master Chief tar emot folkets jubel på en rymdstation vid jorden och hur kovenanten ansvarig för misslyckandet i Halo 1 straffas som en svikare av rasens heder och sedan hur en enorm kovenantflotta bryter sig igenom försvaret runt jorden och lyckas landa på våran planet, kan man konstatera att redan här är Halo 2 bra mycket bättre än sin föregångare på många punkter.
När Master Chief sedan landar på jorden för att försvara den tillsammans med sina Marinepolare står saken klar, detta kommer bli ett riktigt episkt Sci-Fi äventyr som jag bara måste spela igenom.

Jag tänker anta att dom flesta som läser denna recension faktiskt har spelat igenom ettan så jag tänker inte bry mig om att förstöra handligen i det spelet för dom som faktiskt inte har spelat igenom det. Det får räcka med att nämna att det inkluderar ett krig om en ringformad planetliknande skapelse kallad Halo som både människan och kovenanterna vill åt. Jag tänker även sluta berätta om uppföljarens handling här och nu då spelet redan efter inledningen börjar vrida och vända sig i oväntade u-svängar som måste upplevas själv när man spelar igenom det.

Allt väl så långt. Dock är Halo fortfarande inget perfekt spel. Efter ett tag återkommer det jag hatade som pesten i ettan nämligen fantasilös och repetativ bandesign. En bit in blir det alldeles för mycket springade i dessa taffligt utformade banor. Jag pratar då alltså om många av spelets inomhusmiljöer som tycks vara "klipp & klistrade" efter varandra. Du springer igenom ett rum för att komma till ett annat som är exakt på pricken likadant för att sedan komma till ytterligare flera sådana rum. Jag var faktiskt med om att började springa åt fel håll vid flera tillfällen eftersom jag inte visste åt vilket håll jag egentligen var påväg åt efter ett par intensiva eldstrider. Detta är dock ett mycket mindre problem i 2an och jag ska inte dra ut på det mer än så.

Halo 2´s grafik och ljud är av absolut högsta kvalitét. Grafiken har välsignats med alla de senaste godisbitarna som vi lärt oss älska i moderna shooters som t.ex Doom 3. Grafiken är bländande snygg, det är bara att säga det rakt ut. Jag bugar mig för Halo 2´s grafik. Ljudet likaså. Musiken är bland det bästa jag hört i en shooter (alltså en klar förbättring från ettan). Röstskådespeleriet är ruskigt övertygande. Tyvärr har den bästa skådespelaren (Michelle Rodriguez) en på tok för liten roll i handligen. Jag hade gärna sett och hört mer från hennes karaktär i spelet då hon överglänser alla dom andra bara med det lilla hon gör.

Något som alla utvecklare av shooters till en konsoll måste dras med är kontrollerna. En shooter funkar bäst med Mus och tangentbord. Så kommer det alltid vara. Som gammal PCspelare är detta extra uppenbart för mig på alla konsollshooters jag spelar. Dock måste jag erkänna att jag kom in i kontrollerna ganska så snabbt i Halo 2. Dessutom är spelet lagom anpassat för att inte göra det för svårt för spelaren. Det kommer alltid vara klumpigare att vända sig om i en shooter med en handkontroll men här har man löst detta med klart godkänt betyg.

Ojojoj, jag har en tendens att bli väldigt långdragen med mina recensioner. Det kan straffa sig att faktiskt arbeta som recensent av spel. Ska försöka sätta stopp på mig själv och komma med nån fin slutkläm. Halo 2 har tagit bort många av ettans irritationsmoment och dessutom stoltserar det med helt lysande grafik, ljud, röster, spelbarhet och framför allt handling.

Även jag har nu blivit en Halo-fanboy och väntar febrigt efter Xbox 360 och Halo 3. Det kan dock inte bli 5/5 i betyg eftersom den jättelöjliga och urbota heldumma bandesignen fortfarande finns kvar på flera ställen.

Men Halo 2 är det enda riktiga valet om du vill ha massor av action på din Xbox.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Jag minns som om det var igår jag för första gången klarade ”The Maw” som var den sista banan på Halo.
Jag har aldrig sett ett mer adrenalin kickande slut i något spel eller film någonsin. Det kändes helt underbart att först se hela Halo sprängas sönder efter att Master Chief och Cortana överhettade ”The Pillar of Autumns” motorer och flydde till hangaren och flög iväg med strids planet efter att deras eskort blivit nerskjuten av två covenant banshees mitt framför ögonen på en, det kändes riktigt hemskt och sorgligt att bara sitta där i sin Warthog och inte kunna göra något åt saken.

Som sagt så kändes det härligt att sitta i soffan och se allt försvinna i ett nafs, tills Master Chief frågade Cortana om det var någon annan som klarade sig undan förstörelsen av Halo. Som man fruktade så svarade Cortana att det bara var de två och några transport skepp. Då bara försvann seger känslan och ersattes av sorg. Och när Master Chief sedan tog av sig hjälmen och man aldrig fick se hans ansikte så började man verkligen undra på hur han såg ut.
Så här minns jag hur slutet såg ut i Halo och nu när äntligen del två kommit ut så blev det verkligen stressigt för mig, jag skulle ju hitta någonstans att boka mitt exemplar av Halo 2. När jag nästan dött av längtan så kom äntligen mitt exemplar i brevlådan och jag satte mig på en gång vid min käraste xbox och började spela.

Den största nyheten i Halo 2 är att man nu inte spelar endast som Master Chief utan under hälften av alla uppdrag så spelar man som en Covenant Elite, men inte vilken som helst utan som den covenanten var general över hela armén på Halo. Eftersom Master Chief sprängde allt i luften så har denna stackare till general blivit en Heretic, alltså blivit torterad och utkastad ur Covenant alliansen. Men han kommer snart in i bilden igen som ”The Arbiter”, det vill säga att han är Profeternas högra hand. Men nu ska vi inte glömma bort Master Chief, när spelet börjar så befinner han sig på en rymdstation i rymdens atmosfär och har just fått sin skyddsdräkt uppgraderad och lita på mig när jag säger att man verkligen behöver den. Eftersom Covenanterna har också uppgraderat deras utrustning, nu skjuter de riktigt snabbt med sina vapen jämfört med i originalet och har nya vapen samt stora kulsprutor fast i plasma.

Om ni läste min recension av originalet så vet ni att jag klagade rätt mycket på fiendernas intelligens, men det gör jag inte nu i del två av Halo sagan. Till exempel så har alla Covenant raser samma vapen och även de har två vapen samtidigt ibland. De hoppar emot en och tar skydd lite oftare och Eliterna väntar alltid tills deras energisköld laddats upp innan de hoppar ut i striden igen, hoppar upp på lastbilar och andra objekt.
Spelets grafik är riktigt bra, påminner starkt om Metroid Prime serien och jag tror nog inte man kan få bättre grafik på xbox, åtminstånde inte särskilt mycket. Spelets kontroll är på snäppet till absolut perfekt, det är bara det att man måste hålla in X knappen när man ska ta upp vapen eller gå in i fordon och det kan gå lite små tokigt ibland. Höjdpunkten med fordon i Halo 2 är att man kan ta och kapa vartenda fordon utom transportskepp, alltså så håller man in X knappen när man är framför ett fordon och Master Chief/Arbiter hoppar upp på fordonet och så trycker man på B knappen några gånger och så slår man ihjäl föraren lite sådär snitsigt. Kapar man en pansarvagn så kan man även kasta in en granat där föraren sitter, riktigt brutalt roligt.

Alla som spelat originalet minns att det var ganska kort och som tur är så tyckte nog Bungie det också så de gjorde Halo 2 lagom långt som tur är. Jag är riktigt nöjd med Halo 2 och skulle offra min Playstation 2 för det och bara Bungie fortsätter så här med Halo serien så blir det den bästa Sci/Fi serien genom tiden.

Denna recension kommer från www.spelbutiken.se:s gamla recensioner.

Black Weeks