Om man gillar taktiska spel så ska man helt klart ge Disgaea 2 en chans. Man kan även testa spelet ifall man gillar något av de andra spelen i serien. Men vad som är bra att veta är att spelserien inte är någonting för alla. Spelserien har väldigt speciell humor, rätt så skumma handlingar och rätt så avancerade strider. Man måste tänka rätt mycket, se till att levla upp alla sina karaktärer och köpa vapen, annars kommer det bli väldigt svårt att klara av striderna.
Av mig får spelet 4/5.
Spelet har väldigt intressant dialog, roliga karaktärer och en hel del olika saker som man kan göra.
Vad jag saknade med spelet var att man inte direkt kunde utforska någonting utan det var mest strid efter strid.
Om man gillar Disgaea eller spel såsom Final Fantasy Tactics så ska man helt klart ge det här spelet en chans!

Disgaea spelen är en rätt annorlunda RPG-serie. Om man gillar turbaserade spel där man även får flytta sin karaktär över spelplanens rutor och att ha kontroll över många olika samt intressanta karaktärer så ska man definitivt ge Disgaea 2 en chans. Man behöver inte ha spelat igenom det första spelet för att kunna spela igenom det här, men jag rekommenderar ändå att man gör det.

Minus:
Jag gillar turbaserade spel men den här typen av turbaserat har jag lite svårt för. Att man får kontrollera så många olika karaktärer på ett avancerat sätt är kul på ett sätt men jag tycker om när det är simpelt.

Plus:
Rätt rolig handling. I Disgaea spelen är det alltid mycket humor!
Intressanta karaktärer.
Många speltimmar.

Av mig får spelet 4/5. Det är inte min favorit i serien men det här helt klart ett jätteroligt spel som jag kan rekommendera till dem som vill testa ett annorlunda RPG.

Jag trodde jag köpte ett rollspel med härlig grafik, ack så fel jag hade.
Så går det när man bara kollar på bilderna

Platsen är Netherworld, helvetet för vissa och platsen där allt börjar.
Du spelar Laharl och arvinge till tronen efter din far och Overlord, Kung Krichevskoy.
Fruktad av sina fiender och respekterad av sina undersåtar, men som tyvärr satte en kringla i halsen.
Laharl tror att hans rätt till tronen är lika självklar som hans självförtroende, men tyvärr så finns det ett pack av ondskefulla demoner som tänker göra anspråk på Lahars framtidsplaner som den nya Overlorden i Undervärlden.
Däribland en fet gris, en demon så stor att man bara ser fötterna och den otroligt charmerande Dark Adonies som för övrigt bryr sig mer om sitt utseende och naglar än sina ondskefulla planer.
Som tur så behöver du inte bekämpa dessa likasinnade själar ensam, till din hjälp har du din trogna följeslagerska Etna, En kärleks dåre till ängel och tre stycken före detta lönnmördare som har fått tjäna sitt straff i Netherworld iklädda pingvin kostymer.

Disgaea är otroligt underhållande spel och håller väldigt länge.
Spelet utgår ifrån det kungliga slottet, som representerar din bas, därifrån kan du göra allt.
I slottet kan du skapa nya karaktärer, handla och sälja saker du hittat, äntra ”item world” och avancera dina vapen och samtidigt få erfarenhetspoäng med dina karaktärer, du kan rösta fram nya funktioner genom en jury och det kanske viktigaste, du kan ge dig ut i Netherworld till diverse platser och klara dem för att gå vidare i spelet och avancera genom de alla kapitlen.

Banorna som spelet består av bekämpas i turbaserad miljö och liknar ”Final Fantasy Tactics” stridsättet. Du placerar ut dina kämpar och bestämmer hur de ska gå, attackera och kasta magier, sedan väljer man ”Execute” för att sedan fullfölja sina attacker, efter din tur är det sedan motståndarens, sedan din igen osv.

Personligen så är jag inget fan av själv stridssystemet, men tack vare den otroliga humorn som har implementerats i spelet så tror jag vilken som helst kan njuta av spelet till fullo.
Humorn är sarkastisk, lätt att förstå och minerna på gubbarna visar oftast om de är oseriösa eller alvarliga.
Vanligtvis brukar humor i spel vara ganska torftig och man skrattar endast för att man på brist av humor är uttorkad, men i Disgaea är humorn så extremt rolig att mellanscenerna blir som höjdpunkter och där man viker sig dubbelt och ramlar ur fåtöljen.

Fördelar
+ Humor
+ Outtömligt på saker, karaktärer, färdigheter, magier osv.
+ Karaktärerna är fängslande och extremt färgrika
+ Fängslande story, som trotts humorn, får dig att fälla en tår.

Nackdelar
- Stridssystemet (dock det bästa av denna typ)

Jag skulle varmt rekommendera detta spel till ALLA!
Personligen så har jag aldrig sett ett sådant hysteriskt roligt spel sedan Lucas Arts gamla klassiker som ”Sam&Max” och ”Day of Tentacle”
Disgaea borde vara hyllat till skyarna men, tyvärr så tror jag många personer kommer gå miste om det.

Det är sen lördag kväll när jag kommer hem ifrån butiken med Disgaea i handen, och när jag sätter mig framför tv och börjar spela sugs jag sakta in i detta färg starka och mysiga rollspel.
Redan efter 5 minuter sitter man och gapskrattar i soffan åt den självsäkre Laharl.

Det som gör spelet så bra är de mysiga karaktärerna och det genom tänkta battlesystemet som är både enkelt och varierande.
Huvudpersonens titel tilltalade mig rätt så ordentligt, det är inte varje dag man får vara mörkrets furste.

Personligen tycker jag att bakrunden känns otillräcklig, att man helt plötsligt bara vaknar ifrån 2 år sömn och märker att ens pappa är död, och inte bara det Laharl reagerar knappt!!
fast å andra sidan så är han ju mörkrets prins

Detta spel är en underbar spel upplevelse som ingen bör missa.

Jag har varit i Netherworld där demoner är som allra mest Giriga elaka dumma och roliga och änglar som tro dom är som allra mest Goda snälla och omtänksamma och där Människor försöker invadera Netherworld för att dom är rädda att Demonerna i Netherworld ska anfalla som så inte är sant. Vad blir allt detta i ett spel. Jo det blir Disgaea Hour of Darkness ett av dom ovanligaste rollspelen genom tiderna.

Spelet handlar om att King Krichevskoy härskaren i Netherworld har dött och demonerna är allt för giriga och vill bli den nästa härskare i Netherworld. Två år senare Vaknar Laharl från sin djupa sömn, Laharl är kungens son och hans enda son, han vaknar upp och få syn på Etna hon va kungens tjänare innan han dog, hon förklare att han ha sovit i över två år och att kungen ha dött.
När kungen dog så glömmde alla bort Laharl och nu så försöker han att bli den nya härskaren i Netherworld men som inte kommer bli alldelas lätt på grund av att alla dom andra demonerna vill bli häskare vilket ledder till ett evigt kamp om titeln till att bli den nya häskaren.

Grafiken är godkänd men det skadar aldrig att få se 2D gjorda kärektärer vilket ger en sån känsla att spelet känns som en anime serie.
Kontrollen va inget problem där i mot man kommer lätt inne i spelet med den och det är inte vidare kompliserade styrningare vi pratar om i detta spel. Ljudet är faktist inte illa när kärektärena i spelet har röster också så ökare det betyget betydligt mer och inte på tal om det det finns vissa melodier som är mycket imponerande gjorda i spelet som passar inne.
Hållbarheten i spelet är nånting som man kommer att gilla när man väl har klarat av spelet så kan man fortsätta med att gå upp i mycket mer i levels men det finns ju inte bara det. Till och med att det finns olika slut vissa bra slut vissa så där och vissa är faktist roliga och så finns det hemliga grejer man kan låssa upp genom att lyckas med att övertala medlemmarna i dark assamble om att få tillgång till nya ställen som man kan hitta nya grejer,bossar och andra slut. men det är inte alltid dom går med på att låta dej få till gång till allt del viss kan det bero på att man inte är uppe mycket i rank så man kan få mycket mer i influens så att dom andra rösta på dej men så finns det ett annat sätt att lyckas också att använda lite våld för att övertala dom. Just det att slå dom som säger nej till ditt förslag så det inte finns några kvar och det är då man lyckas med det.

Spelet är helt underbart för den som gillar RPG spel men som sakt grafiken kan va lite avskräkande men som tur är det inte bara grafiken som räknas i RPG spel tur det men nu så måste jag tillbaka till Netherworld för att bli den nya kungen i den undrevärlden.

När jag först såg spelet på hyllan
vart jag intreserad av detta spel.
Tänkte själv aldrig att det skulle
vara så bra, men lite viste jag.

Bakom den halv bra grafiken så ligger
ett bra spel med härlig humor och
spännande sdrider. När hjälten Laharl,
självaste demon-prinsen, vaknar efter
två års sömn så har hela demon riket
fallit och många starka demoner försöker
att överta tronen, men det som de inte
vet är att Laharl är vaken och att han
är mycket starkare än vad de tror.

Laharls kaxiga snack passa perfect ihop
med hans styrka. Laharls och de andras
snack ger ofta ett eller flera goda skratt.

Om man inte spelar spelet för att det är
bra så vill man spela det för denna tuffa
humor som finns med i och mellan varje
episod.

Musiken är ganska passande den kunde ha
varit lite bättre men att det finns röster
i spelet gör det mycke roligare att lyssna
på.

Striderna är en kul blandning på strategi
och ren action. Man kan använda strategin
till max eller bara köra rent efter vapnet.

En bonus måste vara att man kan göra lite
andra sakar som att bege sig in i "item world"
och uppgradera utrustningen, man kan även
använda mana för att skapa ny personal till
gruppen, manan går även att använda för att
få monster att rösta ja eller nej på olika
saker, tack vare det så kan man få bättre
saker i "shop" och man kan även få en massa
andra roliga saker därigenom

Så avslutningsvis skulle jag säga att detta spel
är ett roligt spel för den som gillar strategi/RPG

Ett måste i spel hyllan

Grafik: 6/10
Själva grafiken är inte speciellt över mäktig, men den e bra.
Den kunde kanske vara lite bättre.

Ljud: 9/10
musiken är ganska kul att hör, men störande i längden.
Men det bästa av allt är när man får höra Laharl och de andra
snacka, det är halva spelglädjen

Kontroll: 8/10
mycket simpel och passar utmärkt till detta spel.
man kan även köra lite mer avancerat som tex kasta
personer överalt för att få strategiskt viktiga punkter.

Hållbarhet: 8/10
spelets hållbarhet är ganska bra speciellt när man får
höra de roliga och elaka komentarerna medans de pratar.

Speldesign: 5/10
Om man tänker på det så är spelet ganska enformigt och det enda som händer är att man möter lite nyare fiender och att banorna ändras lite.
det som håller spelet uppe är att man kan skapa personer med mana,
man kan även andvända manan för att få andra roliga fördelar.

Totalt: 7/10.
ett plus är Laharls kaxiga pojk snack