Valkyrie Profile är ett spel som inte är för alla. Jag köpte spelet på grund av att jag gillar JRPG spel så jag ville ge spelet en chans.
Under spelets gång är det helt upp till dig hur du vill spendera din tid. Du kan rusa igenom de åtta kapitel som finns, men då kommer den sista bossen bli riktigt svår att klara av. Jag rekommenderar att du levlar upp din karaktär så mycket som möjligt och försöker hitta spelets alla hemligheter så att du har så stor chans som möjligt att klara av spelet.
Av mig får spelet 4/5. Det är inte perfekt men det är fortfarande underhållande. Jag tyckte att spelet hade en ganska svag prolog och man kände inte något sug av att fortsätta spela spelet. Men däremot längre fram i spelet blev det mer intressant. Så om du köper spelet, ha i åtanke att det kan verka lite segt i början. Utöver det är karaktärerna rätt intressanta, grafiken är riktigt bra och miljöerna är detaljerade.
Om man har tyckt om något av de andra Valkyrie Profile spelen så kommer man att älska det här. Jag kan dock inte rekommendera det här spelet ifall man aldrig har spelat igenom något JRPG eller RPG spel sen tidigare. Det här är inte ett bra spel att börja med ifall man vill testa genren.

Ragnarök närmar sig, och i ett sista hopp om överlevnad tillkallar Odin Valhallas sista triumfkort, valkyrien Lenneth.

Valkyrie Profile: Lenneth börjar med att man tillkallas av Odin den allmäktige. Man får förklarat för sig att ett stort slag mellan asarna och vanerna snart ska äga rum och att Valhalla dessvärre är kort på stridskunniga. En förlust resulterar i Ragnarök, jordens undergång, så Lenneths uppdrag blir att värva fallna kämpar från den riktiga världen av värdig kaliber att stå på fronten i den kommande striden.

Man värvar cirka 20 olika krigare under äventyrets gång. Alla med en individuell historia som tar cirka en kvart per gång att berätta. I Valkyrie Profile: Lenneth läggs just en stor tyngd på berättandet, även om man lagt fokus på väldigt få karaktärer, så känner du dig inte bekväm i mellansekvenser så kanske det här inte är ett spel för dig.

En frustrerande del i Valkyrie Profile är att man absolut inte kan ha jobbat mot att hålla karaktärsbalansen i spelet. Man märker väldigt tidigt i spelet vilka som är värda att satsa på och vilka man kan se förbi. Därför kan det bli relativt jobbigt att se långa introduktioner av karaktärer som du mest troligt ändå inte kommer att använda.

Du kan använda fyra av din totala samling krigare, och dessa tilldelas i sin tur varsin huvudknapp. Det är på detta sätt du avgör vem du vill ska attackera först i spelets strider, och det kan vara ett avgörande beslut att du använder rätt typ av kämpe mot rätt sorts fiende om du spelar mot att vinna.

Det finns lindrigt sagt en inlärningskurva som tar sin stund att bemästra, men när du väl gjort det så kommer du kunna leverera så kallade overdrives efter overdrives och belönas kraftigt för din skicklighet. Med det som fienderna lämnar efter sig kommer du kunna förbättra dina favoritkaraktärers personlighetsdrag eller lära dem helt nya attacker eller förbättringar av de redan befintliga.

Spelet är uppdelat i 8 olika kapitel som i sin tur innehåller 24 perioder som du själv bestämmer hur du vill använda. Du kan faktiskt skippa ett kapitel helt och hållet om du så vill, men då kan du också räkna med en relativt kritisk utvärdering av Odin. Tidsbegränsningen i spelet gör att det bli svårt att pumpa levels, men det bidrar också till ett högt återspelningsvärde då det finns ett flertal olika ställen att utforska och dolda karaktärer som du mest troligt missade under din första genomspelning.

Det kanske mest korkade beslutet i detta är dock att mycket material försvinner beroende på vilken svårighetsgrad du spelar på. Väljer du till exempel att spela fegt på easy så kommer du också missa en stor del av upplevelsen. Valkyrie Profile är ett spel för dig som söker utmaning i ett av tidernas bästa rollspel. Jag älskar det här, trots vissa uppenbara brister. Men med ett makalöst soundtrack, enorm hållbarhet, intressant story, ett välgjort stridssystem och många välgjorda karaktärer så tror jag att du kommer göra det med!

Grafik: 7
Spelbarhet: 9
Ljud: 8
Story: 8
Hållbarhet: 9

+ Enorm hållbarhet, utmanande, stridssystemet, soundtracket, storyn och många coola karaktärer.

- Usel karaktärsbalans och varför ska man gå miste av halva upplevelsen om man väljer att spela på easy?

Ska jag vara ärlig så blev jag ganska besviken när jag spelade det här spelet som många anser är ett väldigt roligt rpg eller jrpg.
För er som inte vet, j:et står för japanskt och rpg=rollspel.
Japanska inslag ser man emmelanåt av tex höga hopp mm under figter som påminner mig lite av manga och japanska tv program.

Men det som jag blev mest besviken på är mellan figterna så är det 2D grafik. Man ska hoppa uppåt eller gå nedåt, undvika fiender och lösa pussel. Det tycker jag inte om på rpg spel. Då ska man helt enkelt kunna vandra fritt och leta kistor mm.

Figterna såg till en början ganska spännande ut. Men det gäller att trycka på knappar i rätt läge för att utföra attacker, usch.

Trots att det är ett rpg spel så är det så stora skillnader mellan detta och min favoritserie final fantasy. Ändå är det enix som släppt detta spel, numera square enix. Det finns fler skillnader mellan detta och final fantasy som jag stör mig på.
Man kan välja svårighetsgrad. Kan vara bra om man är nybörjare MEN på ett traditionellt rollspel ska man inte kunna välja sånt tycker jag.

Det finns ännu mera jag inte gillar angående spelet men istället kan jag ta upp något positivt. Spelet ser inbjudande ut och grafiken är ändå rätt trevlig oftast. Trots att krigarens svärd är mycket längre än han själv så är det en detalj som ändå gör spelet lite charmigt att spela.

Detta är väl inget dåligt spel men det tilltalar inte mig, men det kan vara värt ett försök om du gillar spel med pussel att lösa mm.
PS, spelet släpptes aldrig i europa

Ska jag vara ärlig så blev jag ganska besviken när jag spelade det här spelet som många anser är ett väldigt roligt rpg eller jrpg.
För er som inte vet, j:et står för japanskt och rpg=rollspel.
Japanska inslag ser man emmelanåt av tex höga hopp mm under figter som påminner mig lite av manga och japanska tv program.

Men det som jag blev mest besviken på är mellan figterna så är det 2D grafik. Man ska hoppa uppåt eller gå nedåt, undvika fiender och lösa pussel. Det tycker jag inte om på rpg spel. Då ska man helt enkelt kunna vandra fritt och leta kistor mm.

Figterna såg till en början ganska spännande ut. Men det gäller att trycka på knappar i rätt läge för att utföra attacker, usch.

Trots att det är ett rpg spel så är det så stora skillnader mellan detta och min favoritserie final fantasy. Ändå är det enix som släppt detta spel, numera square enix. Det finns fler skillnader mellan detta och final fantasy som jag stör mig på.
Man kan välja svårighetsgrad. Kan vara bra om man är nybörjare MEN på ett traditionellt rollspel ska man inte kunna välja sånt tycker jag.

Det finns ännu mera jag inte gillar angående spelet men istället kan jag ta upp något positivt. Spelet ser inbjudande ut och grafiken är ändå rätt trevlig oftast. Trots att krigarens svärd är mycket längre än han själv så är det en detalj som ändå gör spelet lite charmigt att spela.

Detta är väl inget dåligt spel men det tilltalar inte mig, men det kan vara värt ett försök om du gillar spel med pussel att lösa mm.
PS, spelet släpptes aldrig i europa .