Detta spelet inhandlade jag i exakt denna förpackning, året var 1994 och Super Nintendo hade dessförinnan säkrat greppet om spelmarknaden som underhållningskonsolen nr 1. Detta spelet släpptes med en betydligt större manual och guide i ett, dock är guiden inte komplett och lämnar några detaljer för spelaren att utforska (det ska ju inte vara för lätt!).

Det som först slog mig när jag spelade detta var ljudet, ett samplat tal inleder storyn, musiken som är en spinoff på det första Metroid spelet samt lever kvar i Metroid Prime serien. Sen - är det väldigt välanimerat. Samus Aran kan svinga sig med sin grappling beam, röntga väggar med sin syn efter hemliga gångar och använda sprintskorna för att krossa väggar och fiender i toppfart samt förvandla sig till en boll och rulla igenom små passager. Även andra godisar finns att finna och bossarna Ridley och Kraid gjorde storartad comeback i detta spelet. Bossarna var för övrigt större än något annat som fanns på denna tiden och storyn var klockren - en avlägsen forskningstation som bedrev experiment med den sista levande Metroid organismen har blivit stulen av rymdpiraterna från planeten Zebes. Samus kallas omedelbart in för att återta Metroiden och stoppa piraternas planer.

Man kastas in i storyn och det går inte många minuter innan Ridley stoppar Samus och hon överlever med nöd och näppe.

Kontrollen i Super Metroid är felfri, uppgraderingarna är lätta att tillgå och med simpla knapptryck byter man mellan grappling beam, missiler och standard beam.

Grafiken är i särklass något av det mest stilistiska till Super Nintendo vad gäller sidoskrollande spel. Bossarna hör till de största till denna generations konsoler och utmaningen är följsam genom hela spelet. Variation på fiender och miljöer är också riktigt genomförda då Samus trampar sig igenom planeten Zebes. Miljöer i lava, berg och ett sjunket uråldrigt rymdskepp med märkliga invånare. Allt designat enligt trogen Metroid design med ett flertal intressanta bossar.

Ljudet är också genomarbetat, allt från motorerna på Samus rymdskepp till vapenljud och monstervrål låter precis som de ska och musiken ger den där känslan av deja vu när Samus återigen kliver ner i schaktet där hon krossade Moderhjärnan för så länge sen.

Utmaningen är på topp och att hitta allt är ingen lätt bedrift även med guideboken. Däremot, så kan vissa bossar vara luriga att ha ihjäl speciellt om man inte vet deras svagheter, så det uppmanar jag spelaren att utforska på egen hand. Även om detta spelet saknar \"hard mode\" så har man aldrig tråkigt i spelet, det är utmanande på sitt charmiga sätt och Samus har inga konkurrenter. Samus skapare omkom i en tragisk bilolycka i Japan och efter Super Metroid blev det ett stort tomrum i väntan på vem som kunde axla Samus Arans dräkt. Men hon kom tillbaka och alla spel efter detta har jämförts med Super Nintendos mest intensiva äventyr genom tiderna.

Samus Arans äventyr i Super Metroid är genomtänkt, intelligent och upptäckarglädjen genomsyrar hela spelet. Så tveka inte kära läsare, detta spelet har så mycket i kassetten att ge.