Metroid Fusion aka Metroid 4, släpptes väldigt tätt inpå Metroid Prime så det hamlade lite i skuggan av det och många "missa" Fusion.

Fusion både skilljer sig från men endå efterliknar sin föregångare vilket är exakt vad en riktig uppföljare ska innehålla.
Samus Blir infekterad av en okänd organism, som får namnet "X" denna Organism skadar Samus och rubbar alla funktioner i den hederliga Power Suit medvetslös tas hon till en rymdstation där de konstaterar att dräckten inte går att rädda och får ut samus som får den nya Fusion Suit och ett vaccin mot infektionen. Vaccinet kommer inte från vad som helst, men från vad det kommer får ni köpa spelet för att få veta.
Samus är då imun mot "X" och ska därför undersöka ett forkningsbas på en rymdstation, där hon är ensam med Datorn, X och nånting mer...

så börgar äventyret, i själva huvud delen av Stationen där du har tillgång till 6 olika sektioner alla med olika miljöer för att bygga upp olika ekosystem på olika planeter, ungefär som i Super Metroid med Crateria som utgångspukt och tillgång till olika ställen som tex Brinstar, Norfair och Maridia.
Spelet bladar mycket, man har utforkningen, backtracking, mycket action och så lite extra pirrigt blir det när man ser SA-X förbipasserand när man ligger ihoprullad under golvet där den går...

Musiken är underbar, passar in på alla ställen specielt de gånger man ser SA-X. Kontrollen fungerar perfekt utan problem, det är bara det att man måste hålla in R när man ska skjuta Missiler istellet för att välja med Select, vilket kan bli lite mysko för de som är vana vid Super Metroid, men man lär sig rätt fort.
Spelet håller länge länge, man kan köra om det många gånger, men det håller inte riktigt lika länge som Super Metroid med tanke på att det är lite kortare.

Det har sällan varit så tuffa tider för Samus! Under ett rutinuppdrag på planeten SR388, blir hon plötsligt attackerad av ett mystiskt virus kallat X, kort och gott. X infekterar hennes dräkt och allt hopp verkar vara ute... Men då upptäcker forskare ett botemedel och Samus återvänder till livet, dock är hon mycket svag. Eftersom hon är den enda som är imun mot viruset, så blir hon ändå den som får undersöka ett hemligt forskningscentrum infekterat av X. Det mäktiga äventyret tar sin början...

Forskningscentrumet består av en huvudvåning och sex olika sektorer. Som vanligt finns där olika miljöer, (grönskande landskap, vatten, o.s.v), för Samus att vandra omkring i. Hon får den här gången även hjälp av forskarnas huvuddator som hon kallar Adam.

Spelet bjuder på fantastisk kontroll och spelglädje, massiva bossar och pressade situationer. Musiken är också en riktig stämningshöjare, det är bara att ta på sig hörlurarna och njuta! Det enda minuset är att det är för kort.
Men ska man hitta allt så tar det en bra stund och spelet är definitivt värt att spela igen, flera gånger om!

Metroid till Game Boy Advance. Det sades att det skulle bli framtidens Metroid då det släpptes lagom till releasen av dess kusin Metroid Prime till GameCube. Linkfunktionen av de båda spelen var nyskapande och innovativt och de nya uppläsningsbara möjligheterna var perfekta.

Men, om jag ska analysera spelet Metroid Fusion i sig så kan jag säga att det är en odödlig klassiker. Allt i spelet är välgjort och storyn, grafiken och miljöerna är underbara - i likhet med Super Metroid till Super Nintendo. Skenet kan tyvärr dock bedra. Den största anledningen till att jag ser något negativt på Metroid Fusion är den att spelet nästintill är helt linjärt. Det är ett följa-strömmen-spel, som jag brukar kalla det. Man får ett uppdrag, fullföljer det och får nästa och så fortsätter det hela spelet igenom. Enda gången man får ströva fritt omkring inuti den olycksdrabbade forskningsfaciliteten är precis i slutet av spelet, då det känns som om man har spelat så länge att man bara vill klara det.

Men man ska inte klaga på spelet heller. Atmosfären och känslan är gudalik och storyn och händelseflödet är enormt välgjort. Att man räddar de där gulliga djuren är ett väldigt bra budskap, samt det man får reda på under slutsekvensen.

Ett bra spel för en bra spelare - en för evigt odödlig klassiker!

"That is what Adam taught me"
- Samus Aran (Space Hunter)

GaMeRmAn no.1

2002 var året då det underbara Super Metroid fick sin uppföljare. En uppföljare som publiken längtat efter. Men når det upp till förväntningarna? Enligt min mening så gör det de. Ett av Metroid allra starkaste kort är att blir som uppslukad av musiken, så även här. Musiken är alldeles underbar, lite tyst och mystisk. Grafiken kan man inte klaga på heller, den är tydlig och färggrann och bakrunderna är helt fenomenala. Ibland kan man bara stå stilla och titta ut och beundras grafiken.

Tidningen SuperPlay som jag läser regelbundet berättade att spelet inte var tillräckligt långt och att det var aningen enkelt. Själv tycker jag spelet är precis lagom, boss striderna är superballa och ju längre man kommer dessto svårare blir bossarna.

Metroid Fusion är enligt mi´n mening ett måste för alla Gameboy Advance ägare. Det är en blandning av äventyr och action och dom som spelat något av det tidgare spelen kommer att känna igen sig. Spelet bjuder även på många coola, och ibland läskiga upplevelser.

Spelkänsla,hur kan man beskriva det. Går det överhuvudtaget? Jag tror inte det i alla fall. Det är något man känner ,något man upplever.
Och Metroid Fusion är en sådan upplevelse. Med en spelmekanik som är lysande och med inslag som känns innovativa men kanske inte är det.
Med en spelkontroll som känns så självklar, med musik som suger in en och med grafik i makalöst smkafull design. För att inte tala om de enorma bossarna som dyker upp. Alla är genialt framtagna och man ger sig inte i första taget.( Inte dem heller,kan jag intyga ).
Hur kan man sammanfatta det här? Hur ska man kunna förklara det här spelets storhet? Det går nog inte, jag tror du får ta reda på det själv.