Kingdom Hearts 2 börjar med att man får spela som pojken Roxas som bor i Twilight Town. Man får spela igenom hans sista sommarlov tillsammans med hans kompisar och man får bland annat jobba för att hjälpa till med att få pengar till en resa till stranden, vara med i en tävling för att vinna första pris och möta en hel del mystiska karaktärer som kommer att ändra Roxas liv för alltid. Sakta men säkert försvinner Roxas ur sina vänners minnen och tillslut försvinner hela han. Det är då man ännu en gång får spela som Sora och man fortsätter där det tidigare spelet slutade. Han måste fortfarande hitta Kairi och Riku men nu måste han även ta sig an Organisation XIII och ta reda på sanningen bakom "Nobodies" och "Heartless".
Av mig får spelet 5/5. Det är en fantastisk uppföljare på ett helt fantastiskt spel. Förvisso kändes inte spelet alls lika stort som den tidigare titeln men det drar inte ner mitt betyg. Striderna flyter på och kameravinklarna är mycket bättre än vad de var i det första spelet. Grafiken har uppgraderats en aning och handlingen är superb. Dessutom får spelaren ta sig an nya disneyvärldar såsom Lejonkungen, Skönheten och Odjuret och Pirates of the Caribbean. Men även besöka gamla världar såsom The Nightmare before Christmas, Aladdin och Den lilla sjöjungfrun.
Om man gillade det tidigare spelet så måste man helt klart spela igenom Kingdom Hearts 2. Men även om man tyckte att det fanns problem med det första spelet så ska man spela igenom uppföljaren då den har tagit bort allt som kändes jobbigt i det första spelet och nu förbättrat det.

Kingdom Hearts 2 är precis vad det låter som. Det är uppföljaren till det första Kingdom Hearts spelet som kom ut till Playstation 2. Sora är ännu en gång tillbaka med sina vänner Kalle Anka och Långben.
Det andra spelet slutar där Gameboy Advance spelet slutade, men du behöver egentligen bara ha spelat det första spelet för att förstå någonting av vad det andra spelet handlar om.
Spelet börjar med att du spelar som Roxas, en pojke som är väldigt lik Sora på många sätt. Han bor tillsammans med sina vänner i Twilight Town och det är deras sista sommarlov tillsammans. De har planerat en hel del roliga saker tillsammans, men plötsligt dyker den mystiske Axel från Organisation XIII upp och rubbar hela Roxas värld. Så pass mycket att hans vänner glömmer bort hela hans existens och tillslut är han helt borta. Det är där Sora vaknar upp i samma stad från en sömn han har varit i alldeles för länge.
Riku och Kairi är fortfarande på fri fot och Sora beslutar sig för att leta upp sina kära vänner samt att ta reda på mer om Organisation XIII. Ännu en gång reser han igenom Disneyvärldar tillsammans med Kalle Anka och Långben.
Några nya Disneyvärldar är; Lejonkungen, Mulan och Skönheten och Odjuret.

Även fast Kingdom Hearts 2 är mitt favoritspel så finner jag vissa nackdelar med det:
Spelet är mycket lättare än det tidigare spelet, det är självklart inget jättenegativt.
"Trinitys" är borttagna, för dem som gillade att samla på dem i det tidigare spelet så blir det en liten förlust.
På något sätt känns världarna mindre, det är dock inget starkt minus för det.

Några starka plus är:
Storyn är underbar.
Nya designer för de gamla karaktärerna.
Fightingsystemet är utvecklat och känns "snabbare".
Musiken, ännu en gång gjord av den fantastiske Yoko Shimomura.
Många nya Disneyvärldar som är roliga att besöka.
Man kan spela igenom spelet mer än en gång, så roligt är det.
Om man följer storyn så ska man besöka alla världar två gånger, alltså dubbla bossar vilket är otroligt roligt!

Det här och dess tidigare titel är de starkaste titlarna till Playstation 2 enligt mig, alla gör ett misstag om de inte spelar igenom dem båda. Det är fantastiska spel som kan spelas om och om igen.

Kingdom Hearts II är uppföljaren på det första Kingdom Heart spelet, nu är Sora tillbaka på PS2 tillsammans med sina vänner Kalle Anka och Långben.

Det andra spelet slutar där Gameboy Advance spelet slutade, men du behöver egentligen bara ha spelat det första spelet för att förstå någonting av vad det andra spelet handlar om.

Spelet börjar med att du spelar som Roxas, en pojke som är väldigt lik Sora på många sätt. Han bor tillsammans med sina vänner i Twilight Town och det är deras sista sommarlov tillsammans. De har planerat en hel del roliga saker tillsammans, men plötsligt dyker den mystiske Axel från Organisation XIII upp och rubbar hela Roxas värld. Så pass mycket att hans vänner glömmer bort hela hans existens och tillslut är han helt borta. Det är där Sora vaknar upp i samma stad från en sömn han har varit i alldeles för länge.
Riku och Kairi är fortfarande på fri fot och Sora beslutar sig för att leta upp sina kära vänner samt att ta reda på mer om Organisation XIII. Ännu en gång reser han igenom Disneyvärldar tillsammans med Kalle Anka och Långben.
Några nya Disneyvärldar är; Lejonkungen, Mulan och Skönheten och Odjuret.

Några fåtal minus är:
Spelet är mycket lättare än det tidigare spelet, det är självklart inget jättenegativt.
Trinitys är borttagna, för dem som gillade att hitta dem i det tidigare spelet är detta en liten förlust.
På något sätt känns världarna pyttelite mindre, det är dock inget starkt minus för det.

Några starka plus är:
Storyn är underbar.
Nya designer för de gamla karaktärerna.
Fightingsystemet är utvecklat och känns "snabbare".
Musiken, ännu en gång gjord av den fantastiske Yoko Shimomura.
Många nya Disneyvärldar som är roliga att besöka.
Man kan spela igenom spelet mer än en gång, så roligt är det.
Om man följer storyn så ska man besöka alla världar två gånger, alltså dubbla bossar vilket är otroligt roligt!

Det här och dess tidigare titel är de starkaste titlarna till Playstation 2 enligt mig, alla gör ett misstag om de inte spelar igenom dem båda. Det är fantastiska spel som kan spelas om och om igen.

Innan jag spelade spelet fick jag höra från i stort sett alla jag kände som hade spelat det att spelet är fruktansvärt dåligt, inte ens värt att skaffa. Jag kan inte hålla med om det, spelet är väldigt välgjort. Att jag satte en trea som betyg på det är nästan lite orättvist eftersom det är ett såpass bra spel, men jag kommer förklara varför.
Det utspelar sig efter det första kronologiskt sett, men värt att tänka på är att det trots tvåan i namnet är det femte spelet rent kronologiskt. Det var även det tredje spelet i serien som kom till.

Japansk-amerikanska sångerskan Utada Hikaru framför introlåten till spelet, som spelas medan en animerad sekvens som visar klipp från det första spelet och kryptiska sekvenser från tvåan visas. En bra låt är alltid en bra sak att börja ett spel med!

Man börjar spelet som en karaktär kallad Roxas, som bor i staden Twilight Town tillsammans med sina vänner. Till en början händer inte så mycket anmärkningsvärda saker, man följer helt enkelt händelserna under hans sommarlov. Roxas drömmer dock om Sora om nätterna, trots att han inte har en aning om vem det är, och sedan börjar konstiga saker hända i Twilight Town. Han möter den mystiska Naminé som påstår att han är en "Nobody" och hittar senare en källare där Sora, Goofy och Donald ligger nedfrysta.
Sora, Donald och Goofy vaknar till liv och Roxas försvinner, innan trion blivit varse hans existens. Man fortsätter sedan spelet som Sora, som upptäcker att "Heartless" är tillbaks och påbörjar resan för att återigen göra sig av med dem.

Spelet är visuellt väldigt likt det första, och man styr in karaktär på samma sätt. Detta är trevligt eftersom det fungerade väldigt bra i första spelet. Karaktärerna har åldrats och en del av dem har förändrats väldigt mycket utseendemässigt (och grafikmässigt). Man får återse många gamla bekanta samt skaffa nya vänner som inte var med i det första spelet. Antalet världar man kan åka till är stort och precis som i första spelet finns småspel att ägna sig åt. Handlingen är detaljerad, och ibland lite komplicerad.

Nu till förklaringen varför jag ger ett så bra spel ett så lågt betyg:
Menyn var ett enormt irritationsmoment för min del. Ju längre in i spelet man kommer desto snårigare blir den. Att försöka navigera menyn är som att försöka navigera en e-handelssida där man bara har lagt till produkter lite hipp som happ under egna kategorier för att man kände för det för stunden. Det går inte riktigt se vad som erbjuds!
Det andra som gjorde mig grymt besviken är att man har så begränsad tillgång till sin omgivning. Med det menar jag att man kan inte klättra överallt, inte ens i närheten. Kalla mig gärna fånig, men i första Kingdom Hearts brukade jag roa mig med att hoppa från tak till tak och undersöka varenda skrymsle i varenda värld man kunde resa till (det behövs nog inte påpekas att det tog oerhört många timmar för mig att spela igenom det). I uppföljaren går man i en osynlig tunnel på varenda bana. Oftast kan man inte ens ställa sig i hörnen i ett rum eftersom tunneln är rundad. I en liten halvcirkel framför hörnet blir man stoppad av den osynliga barriären som hindrar mig från att plantera mina fotspår på varenda ledig yta.
Båda dessa aspekter är något man hade med i de första spelet, och man utförde det dessutom bättre i det. Att ha gått från något som fungerade väl till något mer trassligt (menyn) är precis lika illa som att först erbjuda allt och sedan begränsa det (osynliga väggen). Frånsett det så gillade jag faktiskt spelet, det var en värdig uppföljare rent handlingsmässigt.

Detta är vad man får om man korsar Final Fantasy med Disney. Något som låter helt galet men som fungerar alldeles utmärkt.
Det är ett actionrollspel och del 2 i en serie. De tidigare spelen heter Kingdom Hearts och Kingdom Hearts: Chaine of memories. Det sistnämnda kan ses som nr 1,5 i serien.

Egentligen är de första timmarna av spelet en lång introduktion till \"det riktiga\" äventyret. Likväl är det en spännande och viktig del av storyn, samt riktigt roligt att spela.
Man börjar som Roxas, en ung kille från staden Twilight Town. Han umgås med sina tre bästa vänner och njuter av de sista dagarna av sommarovet. Men snart börjar han ha underliga drömmar om Sora, och Roxas verklighet börjar falla samman.
Senare när introduktionen är över vaknar du upp som hjälten Sora, från det första spelet, och börjar uppdraget rädda världen (suprise) ännu en gång, tillsammans med dina vänner Kalle och Långben.
Grundstoryn: Heartless håller ännu en gång på att ta över världen. Heartless är varelser som förlorat sitt hjärta, eller sin själ kan man säga. De blir varelser av mörkret helt enkelt. När en Heartless skapas så skapas även en Nobody, dvs en \"Ingen\", en varelse som driver omkring, som bara är hälften av en person. Det finns olika nivåer av Nobody, alltifrån de med liten tankeförmåga till de som är som \"riktiga\" personer.
Det finns givetvis onda krafter som ligger bakom detta. Därutöver finns de mystiska Organization XIII som dyker upp och verkar ha egna planer för världen (världarna). På något sätt verkar de också veta vem Roxas är.
Spelet tar vid ett tag efter att det första spelet slutade, eller egentligen efter att spel 1 och ett halvt slutade, men man behöver inte alls ha kört igenom det första spelet (eller Chain of Memories) för att hänga med i och ha glädje utav detta.
Visst, det kanske är några små detaljer eller karaktärer som inte omedelbart förstår hela betydelsen av, men det behövs inte heller. Själva storyn är ganska tydlig. Dessutom får man se en hel del återblickar, och man kan även gå in och läsa i Benjamin Syrsas dagbok och där hitta info om hur karaktärer binds samman osv.


Det är är ett actionrollspel. Dvs istället för turbaserade strider så är det knapptryckande och teknik som gäller, även om man också kan välja items och specialattacker ur menyer.
Det finns en \"superknapp\" som man vid vissa tillgfällen ska trycka in för att kunna utföra olika specialattacker, och den kommer man använda en hel del.
Själva kontrollen kan du ställa in så du kopplar olika kortkommandon till de olika knapparna. Det gör du enkelt under menyn (kommer upp när man trycker på startknappen). Om du inte ställer in så kommer spelet själv att koppla vissa knappar till särskilda kortkommandon.
I striderna sköter dina kompanjoner sig själva, de slåss och kämpar mot fiender vid din sida utan att du behöver göra något. Däremot måste du hålla koll på deras HP, dvs deras hälsa, och fylla på med magiska drycker eller liknande om den blir för låg.
Dock kan du välja olika kombinationer där ni samarbetar och därmed får extra mycket styrka osv.
Ibland byts någon eller några av karaktärerna tillfälligt ut, eller någon läggs till, allt eftersom andra figurer i spelet slår följe med er.
Du kan också senare i spelet \"ropa på hjälp\", och då kommer Chicken Little (Den modiga lilla kycklingen) springande och kastar sig in i slagsmålet.
Du kan som vanligt i rpg levla upp, shoppa och utrusta er med sköldar, vapen mm, lära dig nya förmågor osv.
Spara gör du genom att ta dig till en särskild plats och där välja att spara. Det går att spara rätt ofta så du behöver sällan spela om särskilt mycket även om du dör.
Från denna \"sparpunkt\" kan du också välja andra alternativ, tex att lämna världen du befinner dig i och resa ut i rymden.
Du kan styra kameran själv, och vill du kan du också välja att se ur första persons perspektiv med ett enkelt tryck på \"select\"-knappen.
Spelet är storystyrt, dvs du måste följa storyn för att komma vidare. När du gjort vissa saker händer andra saker och nya värdlar blir tillgängliga.
Du kan även själv göra val som att jobba extra och tjäna ihop pengar, springa runt lite i en värld och utforska mm, men friheten är begränsad. Å andra sidan är det heller inte ett open world spel.
Filmsekvenser förekommer rätt frekvent och sammansmälter rätt bra med själva spelandet.
Laddninsgtiderna är också förhållandevis korta för att vara PS2.
Karaktärerna har för det mesta egna röster, ibland används pratbubblor istället.
Är spelet svårt? Nja, det beror på. Det finns tre olika lägen, lätt, medel eller svår. Så man kan ställa in det som bäst passar en själv och vad man vill ha ut av spelet. Skulle faktiskt inte säga att det är så svårt dock, men det varvar lättare och svårare \"uppgifter\"och världar och sammanlagt landar den någonstans på skapligt lätt till medelsvår.
Tycker detta är positivt, för även om man vill kämpa och ha lite utmaningar emellanåt (och det får man), så vill jag hellre röra mig framåt i storyn och uppleva och utforska världar än bli riktigt skicklig med kontrollen. Men det är en smaksak och väljer man svåraste borde man bli nöjd om man vill ha mer motstånd också.

Jättesnyggt spel måste jag säga. Uppfinningsrikt och med stilar som ändrar sig efter de världar man befinner sig i. Det finns stunder när vissa detaljer kan bli lite \"kantiga\", men det är inte ofta, och överlag är grafiken bedårande.


Detta är ett genomtänkt spel som täcker många behov. Det mysiga finns där, det spännande och lite otäcka, samlandet, levlandet (men utan att sakta ner tempot för det), slagsmålen, bossarna, karaktärerna, en genomgående story att följa...
De små minispelen som finns här och där blir en rolig omväxling. Detaljer som att man i början kan köra skateboard och göra trick på den, eller att man emellan varje ny värld måste passera genom meteoriter eller liknande (något som blir till en sorts arkadspel), det gör spelet extra underhållande.
Men det bästa av allt är ändå storyn och de underbara världarna. Den är väluttänkt, fängslande och man känner sig verkligen delaktig och vill hela tiden fortsätta spela. Bara en värld till, bara runt det där hörnet, bara få se vad som händer härnäst.
Och det är verkligen världar som är värda att besöka.
Bara det att man kan vandra runt i boken om Nalle Puh (bokstavligt gå på boken) för att sedan komma in i världen, eller det att det finns en nostalgivärld där de gamla Disneykaraktärerna lever, det är sådant som gör det där lilla extra.
Nackdelar då? Jo det finns sådana med.
Det kan hända att kameran ibland vinglar till. Jo visst, man kan styra den och nästan alltid fungerar den bra, men någon gång kan den \"vandra iväg\" mitt i en fight.
En annan sak är att inte varje värld för huvudhandlingen direkt framåt, en del känns lite ditsatta som utfyllnad (men inte många dock!). Men vad gör det när man har så roligt i dem.
Något som jag personligen skulle ha velat ha med är att ha mer tid att utforska och röra sig fritt. Visst är det möjligt att göra just detta, men inte i stor utsträckning och oftast är man jagad av en hel hög med fiender så det finns sällan tid att stanna upp och njuta av omgivningen. Å andra sidan blir man heller inte uttråkad eftersom det är ett \"snabbt\" spel.
Sedan är spelet ljudmässigt bra, med bra röster och musik och \"specialeffekter\". Förutom den där entoniga bakgrundsmusiken som körs som standard när inga andra ljud eller musikslingor förekommer. Den känns rätt sövande och irriterande på något vis.

Förutom det så får man bara inte missa detta spelet om man gillar rpg, mysighet och vill bli helt uppslukad av en story. Tycker att detta spelet faktiskt överträffar ettan eftersom det känns som att spelutvecklarna rättat till många av de saker som begränsade ettan. Tex är spelkontrollen i stort sett felfri (utan att man behöver ställa in den), kameran mycket bättre, grafiken också, striderna, och, ja på något sätt så berör det mig mer.
Spelet är alldeles lagom långt för att det ska kännas som en helhet, och man har utan tvekan att göra i några veckor.

När många hörde talas om ett spel som inte verkade vara mer än ett simpelt rykte, överraskade Squaresoft alla när dem utannonserade Kingdom Hearts. Denna mix av mörka square-vibbar och glada Disneykänslor tyckte många att det såg ut att bli Squares största flopp någonsin. Men så blev det inte, snarare tvärtom. KH var underbart, enda från början till slut. När man flög igenom flera igenkännliga världar såsom Olympus Colluseum och Alladins Agrabah men samtidigt fick uppleva den Square-magin som finns i varenda FinalFantasy, kändes KH som nåt alldeles extra..nåt speciellt som kommer hålla..länge.

4 år har gått sen dess och vi som hade spelat KH visste att det skulle komma en efterföljare. Så vi har väntat, vissa tålmodigt, andra inte. Men resultatet är minst sagt enanstående.

Vi tar alltså plats ett år efter händelserna i KH1 och halvuppföljaren ChainofMemories. Sora och hans vänner ligger fortfarande i djup dvala för att få tillbaks deras minnen.
Minnen av Soras förra äventyr flashar förbi, likt ett trasigt videoband som taget från vilket SilentHill som helst. Någon vaknar upp från sin dröm.
-"Sora?" Han kollar ut genom fönstret. Det är en helt ny stad vi befinner oss i, Twilight Town, och vi följer denne ??? på ett äventyr väldigt likt Soras.
Hela spelet startar som en slags tutorial i 3-4h mer säger jag inte p.g.a av folk som kan tycka att det är spoilers, men jag kan säga att du styr ännu en gång som Sora.

Som sagt har ett år gått och Sora har växt till sig men också ur sina gamla kläder. Han får tidigt i spelet nya svarta kläder som passar mycket bättre in med den nya mer mörka storylinen och gameplayen. En annan anledning är att dom nya kläderna ger han speciella krafter som gör att han kan "fusa" ihop med självaste Kalle Anka eller Janne Långben. Det här kan verka väldigt konstigt men fungerar i stort sätt perfekt. Jag vill inte spoila för mycket, men det finns 4 olika "drives" som fusningen kallas, och 3st av dom är:

Valor Form:
-Du fusar ihop med Långben och därmed tar bort honom från partyt.
-Du får en röd dräkt och du kan bära 2 keyblades.
-Attack-styrka och snabbheten ökar avsevärt.

Wisdom Form:
-Du fusar ihop med Kalle och därmed tar bort honom från partyt.
-Du får en blå dräkt och du bär bara 1 keyblade, fast bakom dig.
-Magi-styrka ökar + att du kan "skjuta" med din keyblade (attack ändras till shoot)
-Du springer inte, utan glider längst marken (vilket är väldigt coolt)

Master Form:
-Du fusar med både Kalle och Långben och därmed är ensam på fältet
-Magi+Attack+Snabbhet ökar och du använder två keyblades fast den ena håller du i och den andra kontrollerar du med magi(svävar).
-Du kan göra fruktansvärt starka magi+attack kombinationer.

Sättet att slåss på har också utvecklats väldigt mycket. Ett exempel jag kan nämna är att istället för att välja i sub-menyn vad du ska göra (mest när det gäller kombinationer) så har Square-Enix lagt till en allt-i-allo knapp, nämligen trekant. Med trekant kan du alltifrån att prata med folk & kolla på saker till att utföra väldigt till synes komplexa fightsekvenser och kombinationer.

Gummiship-modet, sättet att ta sig runt till olika världar, som var något som gav träsmak i KH1 har förbättrats mycket! Nu går skeppsfighterna ungefär som Panzer Dragoon Orta eller Raystorm, alltså mycket mer aktivt och svårare än föregångaren, vilket är ingenting annat än bara bra. Skeppen kan också modiferas väldigt enkelt och med rätt fantasi finns det i princip inga begränsingar till vilka skepp man kan bygga.

Och som föregångaren kan jag lova att FinalFantasy fans kommer blir nöjda p.g.a alla cameo-uppdyk som e med, speciellt från FFVII.

Ta allt det här och lite till, lägg till en underbar story, så har du Kingdom Hearts 2, en efterlängtad uppföljare..

Som slutsats kan jag säga att dom som spelade KH och ser det än idag som ett favoritspel, kommer antagligen stämpla detta spel som ett av årets bästa. Det gör jag iallafall.

5/5 - Square-Disneys nya mästerverk.

När många hörde talas om ett spel som inte verkade vara mer än ett simpelt rykte, överraskade Squaresoft alla när dem utannonserade Kingdom Hearts. Denna mix av mörka square-vibbar och glada Disneykänslor tyckte många att det såg ut att bli Squares största flopp någonsin. Men så blev det inte, snarare tvärtom. KH var underbart, enda från början till slut. När man flög igenom flera igenkännliga världar såsom Olympus Colluseum och Alladins Agrabah men samtidigt fick uppleva den Square-magin som finns i varenda FinalFantasy, kändes KH som nåt alldeles extra..nåt speciellt som kommer hålla..länge.

4 år har gått sen dess och vi som hade spelat KH visste att det skulle komma en efterföljare. Så vi har väntat, vissa tålmodigt, andra inte. Men resultatet är minst sagt enanstående.

Vi tar alltså plats ett år efter händelserna i KH1 och halvuppföljaren ChainofMemories. Sora och hans vänner ligger fortfarande i djup dvala för att få tillbaks deras minnen.
Minnen av Soras förra äventyr flashar förbi, likt ett trasigt videoband som taget från vilket SilentHill som helst. Någon vaknar upp från sin dröm.
-"Sora?" Han kollar ut genom fönstret. Det är en helt ny stad vi befinner oss i, Twilight Town, och vi följer denne ??? på ett äventyr väldigt likt Soras.
Hela spelet startar som en slags tutorial i 3-4h mer säger jag inte p.g.a av folk som kan tycka att det är spoilers, men jag kan säga att du styr ännu en gång som Sora.

Som sagt har ett år gått och Sora har växt till sig men också ur sina gamla kläder. Han får tidigt i spelet nya svarta kläder som passar mycket bättre in med den nya mer mörka storylinen och gameplayen. En annan anledning är att dom nya kläderna ger han speciella krafter som gör att han kan "fusa" ihop med självaste Kalle Anka eller Janne Långben. Det här kan verka väldigt konstigt men fungerar i stort sätt perfekt. Jag vill inte spoila för mycket, men det finns 4 olika "drives" som fusningen kallas, och 3st av dom är:

Valor Form:
-Du fusar ihop med Långben och därmed tar bort honom från partyt.
-Du får en röd dräkt och du kan bära 2 keyblades.
-Attack-styrka och snabbheten ökar avsevärt.

Wisdom Form:
-Du fusar ihop med Kalle och därmed tar bort honom från partyt.
-Du får en blå dräkt och du bär bara 1 keyblade, fast bakom dig.
-Magi-styrka ökar + att du kan "skjuta" med din keyblade (attack ändras till shoot)
-Du springer inte, utan glider längst marken (vilket är väldigt coolt)

Master Form:
-Du fusar med både Kalle och Långben och därmed är ensam på fältet
-Magi+Attack+Snabbhet ökar och du använder två keyblades fast den ena håller du i och den andra kontrollerar du med magi(svävar).
-Du kan göra fruktansvärt starka magi+attack kombinationer.

Sättet att slåss på har också utvecklats väldigt mycket. Ett exempel jag kan nämna är att istället för att välja i sub-menyn vad du ska göra (mest när det gäller kombinationer) så har Square-Enix lagt till en allt-i-allo knapp, nämligen trekant. Med trekant kan du alltifrån att prata med folk & kolla på saker till att utföra väldigt till synes komplexa fightsekvenser och kombinationer.

Gummiship-modet, sättet att ta sig runt till olika världar, som var något som gav träsmak i KH1 har förbättrats mycket! Nu går skeppsfighterna ungefär som Panzer Dragoon Orta eller Raystorm, alltså mycket mer aktivt och svårare än föregångaren, vilket är ingenting annat än bara bra. Skeppen kan också modiferas väldigt enkelt och med rätt fantasi finns det i princip inga begränsingar till vilka skepp man kan bygga.

Och som föregångaren kan jag lova att FinalFantasy fans kommer blir nöjda p.g.a alla cameo-uppdyk som e med, speciellt från FFVII.

Ta allt det här och lite till, lägg till en underbar story, så har du Kingdom Hearts 2, en efterlängtad uppföljare..

Som slutsats kan jag säga att dom som spelade KH och ser det än idag som ett favoritspel, kommer antagligen stämpla detta spel som ett av årets bästa. Det gör jag iallafall.

5/5 - Square-Disneys nya mästerverk!

Äntligen är fortsättningen på den magiska Kingdom Hearts-serien här! Jag var själv en av dem som beställde det så fort det lades till i sortimenetet, och ni må tro att mina förväntningar var höga.

Till min förtjusning kan jag konstatera att Square-Enix inte bara har lagt till en både gripande och spännande fortsättning på historien om Sora, Donald och Goofys äventyr bland Disney-världarna, utan att de även har vidareutvecklat spelsystemet och förbättrat många av de saker som fick mig att fascineras av det första spelet i serien.

Kingdom Hearts II bjuder precis som sina föregångare på bländande filmsekvenser, sköna animationer och ett aktivt stridssystem, som nu blivit än mer hektiska tack vare Reaction Commands och Drive Gauge, två välkomna nyheter till spelsystemet. Med ett enda knapptryck i precis rätt ögonblick kan du med dessa vända striden, något som fått mig att resa mig ur soffan både en och två gånger av ren upphetsning.

Det här spelet är ett måste för de som gillade de två tidigare spelen i serien. Vad kan vara mer naturligt än att skaffa nästa kapitel av berättelsen för att få veta vad som hände sedan?