Om du söker efter ett annorlunda JRPG/RPG så har du hittat det rätta spelet.
I Persona 3 så anländer det en ny pojke till en helt ny stad. Det är upp till dig vad du vill döpa karaktären till och det är även du som bestämmer hans handlingar och val. Pojken flyttar in i ett elevhem där en hel del andra intressanta karaktärer bor tillsammans och de första dagarna i spelet så verkar det som att han ska få leva ett rätt så normalt liv tillsammans med dem. Men en natt så händer det något konstigt som vänder hela hans liv upp och ner och hemligheter om ett enormt långt torn, personas och andra figurer gör handlingen ännu mer spännande.
Av mig får spelet 5/5. Spelet är mer riktat på att du ska göra saker på din skola, lära känna andra elever och andra karaktärer runt om i spelet. Du kan även gå på café, gå och äta på restauranger, vara med i olika klubbar på din skola och umgås med olika karaktärer. Det minsta fokuset är på striderna men dem är ändå väldigt roliga. Dem sker i ett högt och mystiskt torn som bara kommer fram en viss tid på natten. Under striderna så kan du bara styra din karaktär och bestämma vilken strategi de andra karaktärerna ska ha. Du kan välja om de bara ska spöa ner fienderna, hela dig eller de andra lagkamraterna eller säga åt dem att det är helt upp till dem. Det går ut på att du ska klättra uppför det här tornet och ju fler bossar du klarar av i handlingen desto fler våningar låser du upp. Under tiden som du klättrar uppför det här tornet kan du ta dig an olika uppdrag som du sedan kan tjäna pengar på eller få olika vapen ifrån.
Spelet har extremt härlig musik som verkligen fastnar. Grafiken är otroligt bra för att vara ett spel till Playstation 2 och atmosfären i spelet kan ibland vara obehaglig, härlig, spännande och sorglig.
Om du inte har spelat igenom något annat Persona spel så är det här perfekt att börja med! Alla måste ge det extremt unika och roliga spelet Persona 3 en ärlig chans! Det är något man aldrig kommer ångra att man gjorde!

I Persona 3 får du ta dig an ett rätt så annorlunda JRPG/RPG. Så om du är less på de andra titlarna inom genren är Persona rätt serie för dig. Men även om du aldrig har testat ett JRPG/RPG sen tidigare så kommer du att älska Persona 3, det är nämligen ett spel för alla och i mitt tycke har spelet kommit in som fräsch fläkt in i genren.
Spelaren anländer i en ny stad och får spela som en pojke och de får dessutom välja vad han ska heta. Pojken flyttar till ett hus där det bor en massa andra ungdomar och de alla går på samma skola, nämligen Gekkoukan High School.
Spelet utspelar sig i olika dagar. Det börjar oftast med att du vaknar, går till skolan, pratar med folk och far runt på stan. Och de första dagarna verkar som ett helt normalt skolliv men efter att du har varit i din stad ett tag så kommer det upp hemligheter om Personas, Dark Hour och det mystiska Tartarus. Det förändrar din karaktärs liv för alltid och det är bara början på ditt äventyr.
Det som är så bra med Persona serien är att du inte behöver spela igenom det tidigare spelet för att kunna spela uppföljaren. Nog för att det finns vissa småsaker i Persona 3 som man kan känna igen från tidigare titlar, men det är inte mer än så. Persona 3 är dessutom det perfekta spelet att börja med ur serien.
Striderna är turbaserade och man har upp till fyra karaktärer samtidigt på sitt lag. Tyvärr så kan du bara styra huvudpersonen och det kan därför uppstå lite problematik under striderna. Dock så kan du, innan striden börjar, bestämma vad du vill att de andra karaktärerna ska fokusera sig på. Till exempel så kan du välja att någon alltid ska attackera, medan en annan kanske ska fokusera på att ge folk mediciner under striden för att sedan låta den tredje karaktären göra båda sakerna samtidigt.
Av mig får Persona 3 5/5. Det är nämligen ett väldigt långt spel och det tog mig ungefär 80 timmar innan jag hade klarat av handlingen. Du kan dessutom spendera ännu fler timmar på att ta dig upp för det mystiska tornet och få dina karaktärer att bli starkare. Det som även gör att spelet blir ännu mer djupt är att man kan bygga upp relationer med andra karaktärer och till och med dejta vissa av dem. Beroende på vilka du spenderar tid med så får du olika krafter som kan vara bra att ha under dina strider. Förutom det så bjuder även Persona 3 på något av det bästa inom spelmusik. Många av låtarna är otroligt svängiga och de kommer alltid in vid rätt tillfälle. Slutligen så har Persona 3 en helt okej grafik och rätt så snygga miljöer. Det enda som kan bli lite enformigt är tornet som man springer i och levlar sina karaktärer.
Persona 3 är helt klart ett av de roligaste spelen någonsin till Playstation 2. Så alla som är en Playstation 2 ägare borde skaffa den här oförglömliga klassikern!

Oavsett om du har gillat JRPG/RPG spel tidigare, är ett troget fan inom genren, eller om du aldrig prövat ett spel inom dess kretsar tidigare så är Persona 3 ett otroligt spel som har berört många och som förändrat RPG-genren.
Du spelar som en pojke, vars namn du får bestämma själv och du har just anlänt till ett hus i en ny stad som du ska bo i. I det här huset bor det en massa andra ungdomar som ska gå på samma skola som dig själv; Gekkoukan High School.
Till en början kanske detta verkar som ett helt normalt skolliv, men hemligheter om Dark Hour, Personas och Tartarus kommer att dyka upp som förändrar ditt liv och alla andras.
Du behöver inte ha spelat något av de tidigare titlarna inom serien för att kunna förstå Persona 3, och då är det här en bra start!
Spelet är turbaserat med fyra karaktärer på sitt party, varav du kan endast kontrollera huvudpersonen, dock kan du bestämma om de andra karaktärerna ska prioritera att hela de andra eller att slå på fienden.
Persona 3 är ett rätt långt spel, cirka 70 timmar som kan spenderas med att ta sig upp för ett mystiskt torn och levla upp dina karaktärer, bygga upp relationer till andra karaktärer i spelet och dejta runt för att därefter finna kärleken.
Detta är och kommer förbli ett av de roligaste spelen till Playstation 2. Så alla som äger konsolen borde ta och införskaffa den här klassikern!

Persona 3 är ett rätt så annorlunda JRPG. Du behöver inte ha spelat de tidigare spelen för att kunna spela det här spelet.
Du får bestämma själv vad din karaktär ska heta. Därefter börjar ditt äventyr. Du befinner dig i Japan och bor på ett internat tillsammans med några skolkamrater. Det verkar vara ett helt vanligt liv men på kvällarna händer det mystiska saker. Det är upp till dig och de andra att lösa mysteriet.
Men du får även ta del av det lite mer lugna livet. Du kan plugga, dejta, träffa vänner, utföra olika sporter och gå med i klubbar. Det är helt upp till dig hur du vill spendera dina dagar.
Persona 3 får 5/5 av mig. Det är ett av de bästa spelen som finns till Playstation 2. Spelet har bra handling, roliga turbaserade strider, snygg karaktärsdesign och en fängslande handling. Det är ett spel man kan spela om och om igen!

Persona 3: FES är utan tvekan ett av mina favoritrollspel, men är även ett av mina favoritspel. Någonsin.

Om du har en förkärlek till rollspel, speciellt av den japanska varianten, tycker jag att du skall ge Persona 3 en chans, antingen FES eller Persona 3: Portable för PSP. Persona-serien är annorlunda jämfört med många andra rollspel såsom Final Fantasy eller Dragon Quest, där de sistnämnda för det mesta utspelar sig i medeltidsaktiga fantasy-världar, så tar Persona-serien plats i moderna skolmiljöer. I Persona 3 tar du an rollen som en nyinflyttad pojke i staden Iwatodai. Du får själv namnge protagonisten under mystiska omständigheter innan du bekantar dig med ditt nya elevhem och de övriga eleverna.

Det dröjer inte länge innan mystiken tätnar. Elevhemmets anspråkslösa yta döljer oanade hemligheter. Det visar sig att eleverna är medlemmar i en skolklubb kallad S.E.E.S (Specialized Extracurricular Execution Squad), dock har denna klubb ett speciellt syfte; att eliminera "Shadows", såkallade Skuggor, samt att utforska Tartarus, ett massivt torn som uppenbarar sig efter midnatt där skolan annars brukar stå, och att ta reda på mer om "The Dark Hour" - Den Mörka Timmen, som infaller efter midnatt. Vanliga människor blir till kistor under den här timmen och är omedvetna om vad som händer runtomkring dem. Men de med potentialen att åkalla sin "Persona", en manifestation av en människas personlighet, har förmågan att hålla sig vakna i den här timmen och bekämpa Skuggorna.

Huvudkaraktären är speciell då han har möjligheten att åkalla mer än en Persona utöver sin ursprungliga Persona, Orpheus. Dessa otaliga "Personas" tar oss till en av seriens underbara funktioner - fusion. Du kan ta två Personas och kombinera dem för att skapa en ny, starkare Persona, som ärver några av dess "föräldrars" förmågor, vilket ger dig möjligheten att skapa otroliga mördarmaskiner. Senare låser du upp större ”fusions”, som tillåter dig att använda fler än två Personas i dina recept för att skapa ännu starkare demoner, änglar eller mytologiska vidunder. Persona-och Shin Megami Tensei serien har ett stort uppslag av mytologiska varelser, demoner och olika religioners gudar, från älvor till Alice från Alice i underlandet, från den lägsta ängeln till Messiah.

Persona 3 är ett klassiskt rollspel på så sätt att det använder sig utav turordnade strider, och det lägger även ett stort fokus på att finna och utnyttja fiendernas svagheter istället för att blint attackera. En nykomling till serien kan finna att spelet har en oförlåtande svårighet, speciellt då det finns, utöver diverse fysiska attacker och attacker av elementen is, eld, vind och elektricitet, "Light" och "Darkness", Ljus och Mörker, som har möjligheten att ta kål på dig och dina lagkamrater med bara en träff. Med andra ord, en instakill. Dessa attacker har en liten chans att träffa, vissa karaktärer eller Personas är immuna mot dessa attacker och det finns andra sätt att skydda sig från dem, men för en nykomling kan det här inslaget verka lite avskräckande.

Som nämnt tidigare spelar utnyttjandet av fiendernas svagheter en stor roll i spelet - ifall du hittar deras svaghet och träffar dem med den rätta attacken, så får du en extra möjlighet att utföra en ny handling. Du belönas därför för att du tänker taktiskt, vilket leder oss till "All-Out Attacks", attacker där, om du lyckats slå omkull alla fienderna i en strid, får frågan om du vill att ditt lag inleder en våldsam, fysisk attack på fienderna som, i de flesta fallen, delar ut massiv skada. I andra fall är det bäst att undvika den här handlingen, och du blir tvungen att välja en annan order. I Persona 3: FES kan du inte ge dina lagkamrater exakta kommandon, med andra ord kan du bara välja vad de ska rikta in sig på, om de ska fokusera på att hela sina lagkamrater, attackera, skydda sig, eller handla efter eget våg. Personligen hade jag inget större problem med det här, men det kan ibland skapa irritationsmoment. Persona 3: Portable ger dig dock möjligheten att ge direktommandon.

Utöver striderna tillför Persona serien något ytterligare; Social Links. Innan den Mörka Timmen har du möjligheten att spendera din dag med att umgås med klasskamrater samt människor utanför din skola - människor som låser upp nya Social Links, och ger dig ökade möjligheter när du skapar nya Personas, då varje "Social Link" och Persona har sin egen "Tarot", baserat på de kända Tarot kortlekarna. Du får ta del av olika livsöden och forma oförglömliga band med dem, allt medan din inre styrka växer. Dessa "Social Links" kanske inte verkar som mycket vid första anblick, och det är lätt att snäsa åt dessa Dating Sim-liknande inslag, men faktum är att de tillför en hel del. Man lär sig känna sidokaraktärerna och snart också att bry sig om dem.

Själva storyn i Persona 3 är intressant och välskriven, fylld med många mysterier och twister. Det är ett rätt mörkt spel om man jämför med det senare spelet i serien, Persona 4, men har självklart en del ljusare moment. Jag rekommenderar att man tar sig an Persona 3 först, inte för att det hänger ihop story-mässigt med Persona 4, men för att spelet i sig kan te sig lite utdaterat jämfört med Persona 4 vad det gäller gameplay eller spelmekanik, och således kan avskräcka de som förväntade sig något mer liknande fyran. Trots att jag har lärt mig att älska karaktärerna i Persona 3 så fann jag inte några absoluta favoriter med en gång som jag gjorde med fyran, dock så känns det som jag har en annorlunda... djupare relation med karaktärerna i trean. Jag kan glatt säga att de engelska rösterna är ypperliga, med ett par undantag.

Till en början kan musiken te sig udda. Jag visste inte riktigt vad jag skulle tycka, men det dröjde inte länge förrän jag började älska musikslingorna och fick dem på hjärnan. Det är inte den sortens musik som jag vanligtvis skulle gilla, men jag tycker att den passar in i spelets miljö. Persona 3 är ett fantastiskt spel, och ett måste för PS2-samlingen.

I Persona 3 spelar du som en nyinflyttad student i staden Iwatodai. Han är en tystlåten karaktär med en mystisk bakgrund, en ganska klassisk RPG-karaktär med andra ord. Det ser till en början ut att bli ett ganska normalt skolår för honom, men han lär sig ganska snabbt om sina inre krafter, att framkalla en så kallad Persona. Han får även lära sig att det finns en gömd timme mellan dagarna, Den Mörka Timmen, där bara ett få antal är fortfarande vakna. Han blir därmed medlem i gruppen SEES. vars mål är att bekämpa skuggorna som visar sig under Den Mörka Timmen.

Gamplayet i Persona 3 liknar inte något annat rollspel jag spelat. Istället för att spelas som ett klassiskt rollspel där du går runt i världen och besegrar monster, så innehåller Persona 3 även simulationsmoment där du kan gå runt i skolan och skaffa nya vänner eller förbättra din relation med gamla vänner. Det är dock inte bara i skolan du kan vistas, i stort sett hela staden är uppe för dig. Du vet aldrig vem du kan träffa när du ska gå till templet för att be, eller när du går runt på torget för att shoppa. Varje dag är uppdelad i olika tidsperioder som till exempel "tidig morgon", "efter skolan" eller"eftermiddag". Alla karaktärer har även sina egna scheman så du kan inte räkna med att träffa dem varje dag. De flesta aktiviteter är även bara tillgängliga under specifika tillfällen under dagen, så det gäller att planera om man vill få så mycket gjort som möjligt.

De här momenten tillför en väldigt välkommen variation till spelet, eftersom du även måste tänka på Tartarus. Tartarus är en byggnad som visar sig under Den Mörka Timmen. Varje natt, med vissa undantag, kan du välja att gå till Tartarus och försöka ta dig så högt upp som möjligt. Du får ha upp till tre partymedlemar med dig. Du går upp en våning, besegrar några skuggor och du går upp en våning till, och, ja, det är så det håller på. Det finns även checkpoints utplacerade på vissa våningar, vilket gör att det blir lite "risk and reward". Vågar du att fortsätta gå efter nästa checkpoint och riskera att dö, eller återvänder du för att återställa dina krafter.

Striderna kräver oftast mycket strategi. Nyckeln till att vinna är att utnyttja fiendernas svagheter med hjälp av din Persona. Det är ett väldigt roligt stridssystem och vissa bossar kan vara riktigt utmanande och ta ett par försök innan du hittar en bra strategi. Ett stort klagomål jag har på stridssystemet är dock det faktumet att man inte kan styra sina partymedlemmar. Istället får du ställa in deras strategier och hoppas att de gör som du vill. Det funkar bra till en början men blir snabbt frustrerande. Efter en stund blir det även ganska enformigt att springa runt i Tartarus dels för att de flesta rummen ser likadana ut.

Alla Social Links som du bygger upp under dagarna genom att skaffa vänner avgör hur starka dina Personas kommer att bli. Nya Personas får du genom att besegra skuggor och sedan kan du även fusionera olika Personas för att få fram nya. Det känns nästan som att det finns oändliga kombinationer och man kan sitta i timmar och experimentera för att se resultaten. Det finns långt över hundra olika Personas och den som vill ha alla kan nog räkna med att det tar minst lika många timmar att klara spelet. För mig tog det runt 70 timmar, men lägg då märke till att jag inte gjorde alla sidouppdrag och tog inte ens hälften av alla Personas. Sen finns det även ett extrakapitel i FES-versionen där du får svar på frågor som du antagligen har efter huvudäventyret. Det kommer förmodligen ge dig ytterligare 30 timmars speltid. Tyvärr är det kapitlet mer som ett traditionellt rollspel utan simulationsmomentenen som gjorde huvudäventyret så roligt.

Storyn i Persona 3 är väldigt välskriven och intressant. Det finns en hel del plot twists för att göra det mer spännande även om en del är lite förutsägbara. Det finns även en hel del sorgliga scener varav många är väldigt oväntade. Dialogerna är också bra skrivna och varje karaktär man stöter på har olika personligheter. En sak som jag dock saknar är möjligheten att välja på japanska röster. De engelska rösterna är väldigt varierande med vissa riktigt dåliga men det finns även ett par stycken som är riktigt bra också.

Angående musiken i spelet så är jag ganska splittrad. En del låtar är helt fantastiska och förmedlar rätt känsla, medan andra låtar är ytterst mediokra, och ibland ganska konstiga som jag inte riktigt vet vad jag ska tycka om.

Så för att sammanfatta det hela. Persona 3 FES är ett spel du måste spela om du gillar rollspel. Det är unikt och har bra variation. Om du vill göra allt så får du räkna med ett par hundra timmar, plus att spelet har ett bra omspelningsvärde. Vad är det då som gör att Persona 3 FES inte får fullt betyg? Att inte kunna styra sina partymedlemmar tillför onödigt mycket frustration, samt att gå runt i Tartarus blir snabbt enformigt. Det förhindrar dock inte spelet från att vara ett av de bästa japanska rollspelen på senare år.